Johan Norberg om finanskrisen

Efter alla utländska föredragshållare här på Engelsbergsseminariet har Johan Norberg bl a talat om hur lågräntepolitiken från centralbankerna bidragit till att skapa finanskrisen. Jag känner igen budskapet från dokumentärfilmen Överdos (se den på YouTube).
Under kaffepausen efteråt talade jag med journalisten och författaren Staffan Heimerson, som sa:

— Johan är en nationalklenod. Han var brightare än de bästa engelsmännen och amerikanarna. Och på deras språk.

Se nämnda film och döm själv.
(Andra intressanta bloggar om , , , , , , , )

Finanskris pga orealistiska framtidsprognoser

Olika föredragshållare här på Engelsbergsseminariet i Avesta hamnar i debatt om Gordon Brown, Storbritanniens förre premiärminister, och om han handlade fel eller rätt inför den skuldkris vi hamnat i.
Oliver Kamm, ledarskribent på The Times, menar att Brown hade grundläggande fel eftersom han ansåg att konjunkturcykler inte längre fanns, utan att kurvorna alltid skulle peka uppåt. Vad är då fel med att låna?
Jag tycker mig i beskrivningarna av hur politiker och ekonomiska beslutsfattare agerat på 00-talet påminner om hur man gjorde på 1950-talet. Det var då man började diskutera pensionssystem som intecknade kommande tillväxt. I Sverige fick ATP-systemet denna förutsättning inbyggd. Det var därför systemet föll. Man kan inte i förväg ta ut tillgångar man hoppas ska uppstå längre fram.
Men istället för att konstruera pensionssystem som plockade ut pensioner på kommande generationers bekostnad, har vi under 00-talet sett hur låntagandet exploderat eftersom man utgått från att framtida tillväxt ska finansiera dem.
(P.S. Bilden tog jag på vägen mellan hotellet och konferenslokalen: Avesta gamla järnverk som vacker industrihistoria. Utan samband med referatet i övrigt.)
(Andra intressanta bloggar om , , , , , , )

Alliansen störst, men. . .

I Demoskop leder nu Alliansen stort — med 6,6 procent. Alliansen får 50,9 procent mot 44,3 procent för den rödgröna oppositionen.
Många lyfter fram att M nu är större S — M får 34,5 procent, S bara 29,9.
För mig är det dock betydligt viktigare att de tre andra borgerliga partierna i Demoskop klarar 4-procentspärren. Det är ett större styrkebesked för Alliansen som regeringsalternativ.
Men det är också viktigt att påpeka att vi såg en liknande ökning i opionionen för sittande regering i maj-juni 2006: Göran Persson kom tillbaka efter sin budgetpresentation. Alliansen återtog initiativet i Almedalen, och behöll den sedan till valdagen. Alltså: oppositionen kan ta tillbaka initiativet.
Valet är inte avgjort. Men det är skönt att slippa höra att regeringen ligger under. Olika mätningar visar olika segrare. Det är jämnt!
Se mer: Moderaterna störst, M förbi S, Fortsatt ras för Socialdemokraterna, Fortsatt ras för S. (Andra intressanta bloggar om , , , , , , , , )

När Veronica Palm (S) ylar med i kören

Sydsvenska Dagbladet skriver om den tunga S-politikern och riksdagsledamoten Veronica Palm, Palm menade ju inte…

På sin blogg skrev hon igår ”Undrar du också vem Dom Utvalda ska bränna nästa gång” […]
De Utvalda. Judarna?
Reaktionerna lät inte vänta på sig – bland annat på Twitter går debatten het, så här skrev Neos chefredaktör Paulina Neuding: “Vilka menar du @veronicapalm? avser du till exempel mig som judinna?”
Men Palm säger nu bara det som så många före henne. Att hon inte menade det så, att hon tolkats fel […] Ja, det är lätt att trampa fel. Det borde Palm rimligen veta, också.
Men det är ju så lekande lätt att yla med i kören…
Så här skriver Paulina Neuding på Twitter: “nu förklarar @veronicapalm att vi helt enkelt inte begripit. hon citerade ju bara en ”sång text”. och vad står den sångtexten för menar du?”

Judar ska sättas åt, vilken relation eller icke-relation de än har med en konflikt i region i en annan världsdel. Detta är förföljelse och kollektiv bestraffning av en etnisk grupp. Allt det som vänstern säger att de inte står för. Hade det varit riktat mot någon annan grupp, hade Veronica Palm sagt “rasistiskt” om sitt eget uttalande.
(Andra intressanta bloggar om , , , , , , , , , ,, ,
)

Nämndemännens vara eller icke vara

Kristdemokraterna har lagt fram ett radikalt förslag: avskaffa de nämndemän som utses av kommunfullmäktige och landstingsfullmäktige att tjänstgöra som domare i domstol. Istället för dessa partiutsedda domare vill Kristdemokraterna bland medborgarna lotta ut tjänstgöring som lekmannadomare. Detta genom att domarplikt införs för alla myndiga medborgare.
Svenska Dagbladet avvisar förslaget, Ur nämndemannaaskan i lekmannaelden:

Men skulle det bli bättre? Nej. Det större problemet är att det inte är någon bra idé att ge lekmän detta inflytande över rättsskipningen. Vi låter inte lekmän styra andra områden, så varför just i juridiken?
Avskaffa gärna nämndemannasystemet, men ersätt det inte med något som dras med samma problem.

Dagens Nyheter har en positivare ton, Rättvisans lotteri:

I teorin löser domstolsplikt och lottning alla problemen. Rekryteringen lösgörs från partierna och sammansättningen blir en spegelbild av befolkningen. Men i praktiken skulle denna lösning inte fungera. Nämndemannauppdraget kräver stort engagemang för att bli väl utfört, och viljan att göra en god insats kan inte beordras fram hos medborgare som lotten pekat ut.
Även i det antika Aten insåg man att ett urvalssystem där slumpen styr har denna svaghet. Därför skedde lottningen bara bland de fria män som anmält sitt intresse för uppdraget. […] För att vi ska närma oss detta krävs ett medvetet urval.

Jag har varit nämndeman i Stockholms tingsrätt i två omgångar, och tror inte att det går att få fram någon bättre urvalsprocess än att låta kommunfullmäktige utse lekmannadomare. Det är därigenom demokratisk legitimitet uppstår. Någon annan kan inte göra urvalet.
SvD och många jurister vill ta bort nämndemännen helt. Men lekmän i den juridiska processen förekommer i alla demokratiska stater, sedan Aten och framåt. Att avskaffa dem är ett steg bort från demokrati till en sorts elitokrati.
Jag tycker man kan göra som i USA, inte genom lottning av juryledamöter, men däremot i en annan aspekt: lekmän på lägsta domstolsnivå men avskaffa dem i högre instans. Alltså: behåll nämndemän i tingsrätterna, men avskaffa dem i övrigt.
(Andra intressanta bloggar om , , , , , , )

Så kan bubblor undvikas, eller?

Investmentanalytikern Edward Chancellor vid amerikanska GMO talade på temat “The forgotten Lessons of Financial Crises” här på Engelsbergsseminariet i Avesta herrgård.
Han menar att politiker alltid reagerar på ekonomiska bubblor genom att införa regler som syftar till att förhindra att den bubbla som just brustit ska upprepa sig. Men det sker aldrig. Regler för gamla problem innebär snarare att man inte ser dynamiken som skapar nya bubblor som uppstår någon annanstans inom ekonomin.
Det liknar mycket den lärdom jag hört sedan lumpen: generaler planerar för en upprepning tidigare krig snarare än för det kommande. Och jag tror det ligger väldigt mycket i detta.
Chancellor riktade också kritik mot USA:s förre centralbankschef Alan Greenspan som menade att man kan åtgärda problem som bubblor skapar efteråt.
Måste erkänna att jag inte riktigt förstår kritiken, eftersom Chancellor sedan menade att man kan förutse alla bubblor — då behövs ju inga regler i förväg så som Greenspan hävdat.
Chancellor presenterade en checklista för att upptäcka bubblor:
1) När värderingarna stigit snabbt, 2) när det finns mycket lättåtkomliga pengar i cirkulation genom låga räntor, 3) när privatsektorns upplåning stiger, 4) när utländsk kapital strömmar in, 5) när budskap framförs om att vi nu är i en ny era där gamla normer för riskbedömning inte gäller, 6) när bedrägerierna ökar eftersom vi blir mer lättlurade när alla kurvor pekar uppåt, 7) när prognoserna är orealistiska.
Detta budskap fick en hel del mothugg under diskussionen efteråt. Om en bubbla upptäcks uppstår den inte, sa någon. Vilket ju är riktigt – då justeras ju marknaden innan excesserna börjar. Och de flesta varningar om att en bubbla har “upptäckts” visar sig vara fel.
När Chancellor fick frågan varför bubblor uppstår, om de är så lätta att förutse, svarade han att den ekonomiske rådgivare som varnar för bubblor lätt kan få sparken eftersom man inte vet när bubblan brister. Och under tiden förlorar den investerare som inte investerat i uppgång stora pengar. Det är först när bubblan spricker som förluster uppstår.
Det var en kommentar som fick mig att tänka på SEB och Swedbank. De har ju förklarat sin allt större utlåning i Baltikum med att de inte kunde sluta. Chancellors svar blottlägger logiken: så länge det går uppåt blir det smärtsamt att inte gå med. Den som avstår missar uppgången på vägen till kraschen.
En annan invändning mot Chancellor var att vi inte kan leva utan att spekulera om framtiden. Det är ju rätt, men skjuter nog över målet. Chancellor sa inte att man ska sluta spekulera, bara att man ska låta varningsklockorna ringa när investeringar ser för bra ut.
(Andra intressanta bloggar om , , , , , )

The Engelsberg Seminar 2010: On Capitalism

Nu är jag i Avesta herrgård, som ligger vackert utmed Dalälvens strand, strax bakom Avesta järnverk som syns längst till höger på bilden.
Här har Engelsbergsseminariet i regi av Ax:son Johnsons stiftelse just startat. Temat är kapitalismens framtid, om vilket 24 framstående föredragshållare ska tala i rask takt. 
Först ut var ekonomhistorikern Joel Mokyr som gav en snabb genomgång av kapitalismens historia.
Den tog fart på riktigt omkring 1815 som en följd av upplysningen. Han gav tre skäl som förändrades med upplysningen:
1. Tilltro till vetenskap, teknologi och ingenjörskonst.
2. Tilltro till marknadsekonomi, handel och utbyte.
3. Inskikt om att ekonomisk framsteg inte är ett nollsummespel där framgång för någon måste betyda bakslag för någon annan.
Han underströk att det inte enbart handlade om tilltro till ny kunskap, utan om att sprida kunskap så att den når dem som kan använda kunskapen till att skapa nytt.
Genom informationsutbyte möttes entreprenörer och vetenskapsmän vilket skapade stor kreativitet.
Kapitalismen triumferade från Waterloo till första världskrigets utbrott 1914. Det var inte bara kriget som raserade systemet, utan också nya samhällsfaktorer som urbanisering och proletarisering.
Men.
Joel Mokyr påpekade att kapitalismen kom tillbaka under 1920-talet, för att åter krascha efter 1929.
Men.
Kapitalismen kom tillbaka med full kraft efter andra världskriget.
Hans slutsats var att kapitalismen råkar ut för allvarliga kriser, men har visat sig ha en otrolig förmåga att förnya sig, anpassa sig och utveckla nya ramar och på det sättet alltid revitaliseras.
Kapitalismen är långt mer motståndskraftig mot chocker än något annat ekonomiskt system i mänsklighetens historia, summerade Mokyr.
Det är spännande att lyssna till dessa inlägg inramade av en ljuvlig försommarsol.
Fler referat från seminariet:
Så kan bubblor undvikas, eller? (3 juni)
Finanskris pga orealistiska framtidsprognoser (4 juni)
Johan Norberg om finanskrisen (4 juni)
Citat: bankirer har aldrig varit hjältar (4 juni)
Kapitalismens symbol: muskulös tjur (5 juni)
Kapitalismens framtid är ljus (5 juni)
Globaliseringens kris, inte kapitalismens (6 juni)
Trots tillväxt, för tidigt att ropa hej (7 juni)
(Andra intressanta bloggar om , , , , , )

Rödgrön sjukvårdspolitik för längre köer

I ledarstick skriver Svenska Dagbladet, Rödgrön rättvisegrupp: Nu blir det kölapp och väntrum igen:

Det har funnits S-politiker som insett att stoppolitiken inte håller, men nu är den tillbaka med besked. Med slagord som nej till att ”privata pengar går före behov”. Men vem avgör behoven i vården?
Var det fel av gruvtolvan i Kiruna att förhandla om en privat sjukvårdsförsäkring för att deras medlemmar skulle slippa vänta månader på rätt behandling? Borde Sunne kommun inte ha försäkrat samtliga anställda för att minska sjukskrivningstiden i kommunen?

Inför valet återtar Socialdemokratin en dogmatisk hållning i sjukvården. Det kommer att drabba patienter som inte får vård i tid, och det går ut över de många kvinnor som arbetar i vården som inte kan välja en annan arbetsgivare.
(Andra intressanta bloggar om , , , , )

Expressen fick rätt mot Guillou om KGB

Jan Guillou anmälde i höstas Expressen till Pressens opinionsnämnd för avslöjandet om att han varit KGB-agent. Häromdagen kom deras utlåtande. I DN skriver Peter Wolodarski, KGB-avslöjandet:

Ända sedan Expressen fångade Jan Guillou i KGB:s tambur har han försökt få debatten att handla om allt utom hans eget ansvar. Tillsammans med Aftonbladets kultursida har Guillou bedrivit en hätsk kampanj mot sina avslöjare, i stället för att självkritiskt diskutera varför han arbetat för KGB och i alla år tigit om sin sovjetiska period. […]
I sitt utlåtande konstaterar man att Expressens publicering hade stort allmänintresse och att innehållet i artiklarna i huvudsak var korrekt.

Ja, vänsterns kontakter med antidemokratiska krafter bör komma i öppen dager. Dessa människor har haft och har fortfarande stort inflytande på svensk samhällsdebatt. Det märks i antiamerikanismen och i urvalet av nyheter som bagatelliserar övergrepp i diktaturer och underblåser kritik mot demokratier i väst.
Man kan fråga sig när våra medier ska lämna denna rödskimrande världsbild bakom sig, och se mer nyktert på omvärlden.
(Andra intressanta bloggar om , , , , , , , , , )

Israel agerade helt enligt internationell rätt

Den legendariske amerikanske advokaten och juristprofessorn Alan Dershowitz vid Harvard skriver i vänstermagasinet Huffington Post, Israel’s Actions Were Entirely Lawful Though Probably Unwise.
Man kan ifrågasätta det kloka i hur Israel stoppade konvojen “Ship to Gaza”, men det råder ingen som helst tvekan om att aktionen helt och hållet utfördes inom ramen för internationell rätt, skriver han.
För det första: Israels blockad av Gaza, vilket innefattar sjöblockad, deklarerades först sedan Hamas från Gaza avfyrat tusentals missiler in mot Israels civilbefolkning. Denna aggression var inte bara krigshandlingar utan krigsbrott. Blockaden har till syfte att hindra material som kan användas i krig mot civila i Israel. Däremot tillåts civila transporter in i Gaza, och det har aldrig varit någon humanitär kris i Gaza. Slutsats:

Lagligheten i en blockad som svar på krigshandlingar är inte föremål för seriösa invändningar.

För det andra: upprätthållandet av blockaden på internationellt vatten har ifrågasatts. Det finns en internationell praxis som flera länder använt för att borda fartyg på internationellt vatten. Slutsats:

Om det inte råder något tvivel om att de aktuella fartygen hade för avsikt att bryta mot blockaden, kan åtgärder vidtas för att upprätthålla blockaden även innan fartygen rör sig in på nationellt territorialvatten.

För det tredje: statusen på de ombordvarande har diskuterats. Var de civila eller stridande part när de medvetet deltog i en aktion som bröt mot en militär blockad? Det råder inget tvivel om att såväl Israel som Egypten erbjudit sig att transportera de humanitära förnödenheterna på lagligt sätt till Gaza. Dessa erbjudanden avvisades och talesmän meddelade att syftet var att bryta den israeliska blockaden. Slutsats:

Handlingen att bryta en militär blockad är i sig själv en militär handling, och därför kan statusen som icke-stridande ifrågasättas för dem som medvetet deltar i en sådan aktion.

Det står alltså klart att Israel har agerat i enlighet med internationell lag. Andra länder har beslutat genomföra liknande handlingar. Det nya med “Ship to Gaza” var att blockadbrytarna svarade med våld när fartyget bordades. Därav den tragiska utgången. Ansvaret vilar på “aktivisterna”.
Se mer: VP Joe Biden: Israel right to stop Gaza flotilla from breaking blockade, center-vänstertidskriften New Republic: In The Great Flotilla Debate, The Facts Are On Israel’s Side.
(Andra intressanta bloggar om , , , , , , , , )