Month: March 2017

Några ord i veckans nyhetsflöde. . .

Jag har alltid varit underskattad. Det är en stor tillgång.

Finansmannen MATS QVIBERG i SvD-intervju

Även en så offensiv sak som närmandet till SD gjordes på ett lite tvekande sätt. Frågor hängde i luften, mycket kändes oklart. Ville hon ens själv, eller puttade strateger henne framför sig?

SANNA RAYMAN om moderatledaren Anna Kinberg Batra (M) i Dagens Samhälle

Är det så att L och C vill ha inflytande över budgeten är de naturligtvis välkomna till finansdepartementet. Min dörr är öppen.

Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) till de partier som inte vill lägga alliansbudget

Och alla fyra [allianspartiernas] handlingslinjer förutsätter stöd från Sverigedemokraterna.

Ledare av TOBIAS WIKSTRÖM i Dagens Industri

Hans ton är hans ton, hans manér är hans manér, men hans handlingar är vederhäftiga. Det är det jag uppskattar hos honom. Det handlar alltid om hur vi ska agera.

NIKKI HALEY, USA:s FN-ambassadör om president Donald Trump i CNN.

Nu beskrivs det som att Trump drabbats av en “svidande förlust”, när han såg sig tvingad att igår dra tillbaka reformpaketet för att förändra sjukvårdssystemet, ObamaCare.
Sanningen bortom falska nyheter är en annan.
Detta visar att president Donald Trump försöker uppfylla sina vallöften men hindras från att göra det, framför allt av partikamrater i representanthuset. Republikanerna är splittrade om vad som ska ersätta ObamaCare. Vissa tyckte att Trumps förslag gick för långt i att rulla tillbaka tvångsåtgärderna i sjukvårdssystemet, andra tycker att han inte gick tillräckligt långt. Och eftersom demokraterna röstar nej till alla ändringar, har presidentens förslag inte majoritetens stöd.
Trump tydliggör därmed att det är kongressen som är problemet, inte han.
Vissa strateger har dessutom påpekat att nackdelarna med ObamaCare ännu inte är kännbara för medborgarna. Obama såg till att förmånerna skulle träda ikraft innan de fulla avgifterna tas ut.
Det kan därför politiskt vara fördelaktigt för republikanerna att vänta med att ersätta ObamaCare till dess väljarna förstår hur dyrt det är.
Tyvärr är sådant tänkande ofta giltigt. Väljarna övertygas av konkreta fakta, när de får faktura på sjukvårdspremien i brevlådan, medan man oftast inte tar in politiska argument och varningar om att det kommer att bli dyrt. Därför måste kris först inträffa innan det finns politisk och folklig förankring att göra något.
Nu har Trump försökt att snabbt ändra systemet, men kongressen lagt hinder i vägen. Nu får ObamaCare verka en längre tid. Förmodligen kommer stödet för ändringar i sjukvårdssystemet öka med tiden, men konstanden för amerikanska folket kommer att bli högt.

Den rödgröna regeringen hade gjort upp med Vänsterpartiet om att strypa småföretagarna till döds genom att skärpa det som kallas 3:12-reglerna. På vänstersidan hatar man egna företagare, eftersom de inte inordnar sig i socialismens maktkamp mellan arbetare och arbetsgivare, utan är i en och samma person både ock.
Vänsterpartier älskar att mobba, trakassera och hota småföretagare. Det är skälet till att man varit så ivriga i att skärpa 3:12-reglerna.
Efter omfattande kritik har regeringen nu backat något.
Då gör centerledaren Annie Lööf ett utspel på Twitter, som dock omedelbart bemöts av Rebecca Weidmo Uvell. Lööf har möjlighet att omedelbart ta makten i riksdagen genom att ta stöd av Sverigedemokraterna. Men Lööf låter hellre småföretagen plågas av vänstern, än samtalar med andra demokratiskt valda riksdagspartier.
Så prestigefulla, så verklighetsfrånvända, så likgiltiga för den svenska vardagen är Annie Lööf och övriga alliansledare. Fin i kanten, medan Sverige faller. Det är vidrigt. Dessa politiker måste bort! Vi måste få ledare som ser till verkligheten framför tarvligt prestigespel.

På ledarplats kritiserar DN den S-märkta kolumnisten Lotta Gröning för att hon använder benämningen “offentliga gråterskor” på dem som inte vill erkänna att SD är en maktfaktor, Ni som nobbar SD – vad är alternativet?
Gröning konstaterar att SD talar om frågor som berör väljarnas vardag, medan etablissemangen ägnar sig åt smutskastning.

När etablissemanget angriper SD, eller Donald Trump eller EU-kritiker så slutar de marginaliserade väljarna att lyssna. Angreppen har som enda effekt att öka stödet för de angripna. (…)
Så alla ni som förfasar er över att det demokratiskt valda SD ska få delta i politiken i riksdagen och till och med ta ansvar för allt de lovar, vad är ert alternativ?

Detta blev för mycket för kampanjmakarna på Dagens Nyheter. Amanda Sokolnicki skriver:

Slutligen ska jag göra Gröning tjänsten att besvara frågan hon så ihärdigt upprepar. Alternativet till SD är blocköverskridande samarbete.

Okej. Säg det till Socialdemokraterna, som kan studera hur det gick för systerpartiet i Nederländerna i veckan, där Socialdemokraterna deltagit i en blocköverskridande regering…
Jo, man gick från 24,8 procent i förra valet till 5,7 procent av rösterna. Goda råd från Dagens Nyheten? Iallafall inte för S.

Medierna vinklar valresultatet i Nederländerna på ett sätt som gör verkligheten oigenkännlig. Här är fakta.
Högerliberala VVD: 21,3 (-5,2 procent), 33 mandat (-8)
Frihetspartiet PVV: 13,1 (+3,0 procent), 20 mandat (+5)
Kristdemokraterna CDA: 12,4 (+4,0 procent), 19 mandat (+6)
Vänsterliberala D66: 12,1 (+4,0 procent), 19 mandat (+7)
Vänsterpartiet SP: 9,1 (-0,5 procent), 14 mandat (-1)
Miljöpartiet GL: 9,0 (+6,7 procent), 14 mandat (+10)
Socialdemokraterna: 5,7 (-19,1 procent), 9 mandat (-29)
Kristna unionen CU: 3,4 (+0,3 procent), 5 mandat (+-0)
Djurrättspartiet: 3,2 (+1,3 procent), 5 mandat (+3)
Pensionärspartiet: 3,1 (+1,2 procent), 4 mandat (+2)
Kalivinistiska SGP: 2,1 (+-0 procent), 2 mandat (+-0)
Multikulturella DENK: 2,1 (+2,1 procent), 2 mandat (+2)
Nationella FvD: 1,8 (+1,8 procent), 2 mandat (+2)
Vill du se min kommentar till valresultatet, se här.

I en utmärkt replik på DN-Debatt illustrerar professor Bo Rothstein vad öppen och fri debatt är – och står i stark kontrast till dagens dominerande attityd att utestänga, bojkotta, hata och polarisera:

Principen för det forskningsseminarium som jag under närmare tjugo år ansvarade för vid statsvetensskapliga institutionen i Göteborg var att forskare som kritiserade institutionens forskning omedelbart skulle bjudas in. Även forskare som företrädde andra vetenskapliga ideal än de som är gängse på institutionen har varit ofta sedda gäster. Dessa personer har i som regel reagerat med stor överraskning över att bli inbjudna. Det intressanta är att undantagslöst har dessa seminarier förflutit väl – inte så att vi har blivit eniga eller helt lyckats övertyga varandra, men vi har åtminstone under civiliserade former lyckats begripa varför vi tänker olika.
Men enligt min erfarenhet har vi varit ett stort undantag. Svenska forskare inom humaniora och samhällsvetenskap vill helst bara prata med forskare som tycker likadant som de själva. Min uppfattning är att detta är närmast en garanti för att bli inskränkt och inte så sällan riktigt dum i huvudet.

Om inte bara akademierna utan också massmedier, myndigheter och partier kunde inta denna upplysningens mest grundläggande värdering, skulle Sverige snabbt bli mycket bättre.

Skattedeklaration för Donald Trump 2005 har läckt från amerikanska Skatteverket. Journalisterna jagade deklarationer hela valrörelsen. Nu rapporterar AP:

President Donald Trump tjänade 153 miljoner dollar och betalade 36,5 miljoner i inkomstskatt för 2005, vilket betyder en effektiv skatt på ungefär 25 procent.

Det betyder att Trump betalar mer i skatt än vänsterns gullgosse Barack Obama, som bara betalade 18,7 procent i skatt 2015.
Trump betalade också högre skatt än mediebolaget Comcast som äger NBC, en tv-kanal som jagat Trump och antytt att han är en skattesmitare. NBC:s ägare betalade 24 procent i skatt som genomsnitt 2008-12.
Det handlar om olika år och olika aktörer, men den bild massmedia försökt skapa om att Trump inte betalat skatt faller samman som en lögn. Det kan åter konstateras att etablerade medier är duktiga på att sprida falska nyheter, falska kommentarer och ge falska bilder av verkligheten.

Några intressanta ord framförda i nyhetsfloden. . .

Det talas mycket om populism, men betydligt mindre om den demokratiska mekanism som dessa skiften i opinioner alltså vilar på: ansvarutkrävande. Det är som om det bar emot att säga att det som sker är ett utslag för demokrati.

Statsvetaren Katarina Barrling är en akademiker som förstår demokrati! I Axess (nr 2/2017)

Hur agerar alliansväljare i ett läge då en röst på Moderaterna eller Kristdemokraterna garanterat är en röst för maktskifte medan en röst på Centerpartiet eller Liberalerna kan bli en röst för att släppa fram Stefan Löfven och Gustav Fridolin en period till?

Karl Sigfrid i ledarartikel i Svenska Dagbladet (länk)

Satirtidningen Charlie Hebdos verkliga brott var inte rasism, utan att den utmanade det som kommit att bli ett budord för samtida liberaler: “Du skall icke väcka anstöt”.

Brittiske författaren Kenan Malik pekar på vad som verkligen hotar den öppna samhällsdebatten i Euorpa

Men jag tycker att det var fel att Moderaterna bidrog till att rösta på viceordförandekandidatera från Sverigedemokraterna.

Partisekreterare Tobias Tobé (M) kritiserar egna lokala företrädare i Hässleholm som följer partiledningens linje om att inte isolera Sverigedemokraterna (länk).

Stämningen mellan Vita huset och kongressen har skiftat som natt och dag sedan Donald Trump blev herre på täppan. Medan Barack Obama sällan alls kontaktade eller talade med de folkvalda i kongressen, bjuder Trump in kongressledamöterna på löpande band.
Medan Obama framstod som mästrade, med krav på lydnad och var extremt prestigefull, är Trump avspänd, skämtar och för samtal i informell ton. Det rapporterar Bloomberg i Trump Woos Lawmakers With Flattery and White House Bowling:

Trump “talade om hur vi alla borde arbeta tillsammans”, säger kongressmannen Tom Cole från Oklahoma, som ingick i en grupp republikanska lagstiftare som träffade Trump i Vita huset i tisdags. “Han sa till och med vid ett tillfälle, ‘vi kanske borde träffas en gång i veckan, kanske vi borde ses var fjärde dag!’ “

Visst är det märkligt att politik nuförtiden är så full av prestigefulla aktörer, samtidigt som politik handlar om att göra upp utifrån de behov som folket och samhället har snarare än enskilda politikers personliga prestige?
Också här tycks Donald Trump beredd att förnya och förändra amerikansk politik.

Det är otroligt att följa TV4-morgon när man diskuterar “Hur vet vi att nyheterna är sanna?” Där sitter Expressens chefredaktören Thomas Mattsson och lägger ut texten efter ett inslag om amerikanska diskussionen om fejkade nyheter.

– Människor med politiska motiv väljer att sprida en sanning eller delar av en sanning. Det finns politiska intressen i Sverige som väljer att utnyttja det här. Det är en retorik som vi inte är så vana vid, och det är väl en föraning om vad som väntar oss nästa år i den svenska valrörelsen.
– Vad är sant? Jag är kanske inte så intresserad av den filosofiska frågeställningen, utan det som vi är vana vid är att det finns en allmänt vedertagen sanning. Alltså gemensamma grundvärderingar. Uppgifter som vi betraktar som rimliga. Och som vi är rimligt överens om.
– Historiskt sett har det alltid funnits människor som har en egenupplevd sanning, och de har då i en sorts offentlighet konfronterats, kanske via TV-kanaler, radio eller tidningar, med den allmänt vedertagna sanningen. Så har man prövat åsikterna mot varandra.
– Det nya nu är att människor kan informera sig  bara via så kallade alternativmedier och filterbubblor. Då möter man inte motargument och de gemensamma uppfattningar som alla vi andra har.
– Då blir man utsatt och ganska sårbar för människor som kanske har politiska motiv för att påverka de här grupperna av människor.

Men jag upplever att den grupp som mest befinner sig i en filterbubbla är journalistkåren. Beskrivningen “människor som kanske har politiska motiv” passar utmärkt på journalisterna som sprider vänsterideologiskt vinklade nyheter dygnet runt.
Lustigt hur Mattsson bara i andra ser dem som vill kränga politiska åsikter, men inte att han och hans kollegor i mediebranschen själva är de värsta spridarna av en vinklad och tillrättalagd agenda till sina läsare.
“Vi som jobbar i de journalistiska medierna”, säger Mattsson. Som om journalister stod över politiken och rapporterade objektivt. Inget kan vara mer falskt. Medier vinklar hårt och alltid i en viss ideologisk favör – vänsterns.
Det är ju därför sociala medier har blivit så stort. Människor efterfrågar andra, mindre vänstervridna medier.
För mig är det märkligt att ingen inom mediebranschen, som trots allt fortfarande omsätter flera miljarder kronor, har förstått att mer än halva svenska folket har ett enormt sug efter nyheter som inte filtrerats genom kultur- och medievänsterns politiska korrekthet. Här finns en enorm marknad som är otillfredsställd.
Detta marknadsbehov söker nu information på nätet och pengarna i form av annonsintäkter hamnar hos Facebook.
Det är ett enormt underbetyg till mediebranschen att inte kunna tillgodose miljontals människors efterfrågan av nyheter som inte vinklats vänster. Här har man förlorat stora pengar. Och det förklarar till del varför mediebranschen är i ständig ekonomisk kris. Man lyssnar inte på marknadens (dvs mediekonsumenternas) behov, utan sitter i sin filterbubbla och tror att alla, likt dem, älskar Gustav Fridolin och Jonas Sjöstedt.