Medierna inte journalistiska utan politiska

Det är otroligt att följa TV4-morgon när man diskuterar ”Hur vet vi att nyheterna är sanna?” Där sitter Expressens chefredaktören Thomas Mattsson och lägger ut texten efter ett inslag om amerikanska diskussionen om fejkade nyheter.

– Människor med politiska motiv väljer att sprida en sanning eller delar av en sanning. Det finns politiska intressen i Sverige som väljer att utnyttja det här. Det är en retorik som vi inte är så vana vid, och det är väl en föraning om vad som väntar oss nästa år i den svenska valrörelsen.
– Vad är sant? Jag är kanske inte så intresserad av den filosofiska frågeställningen, utan det som vi är vana vid är att det finns en allmänt vedertagen sanning. Alltså gemensamma grundvärderingar. Uppgifter som vi betraktar som rimliga. Och som vi är rimligt överens om.
– Historiskt sett har det alltid funnits människor som har en egenupplevd sanning, och de har då i en sorts offentlighet konfronterats, kanske via TV-kanaler, radio eller tidningar, med den allmänt vedertagna sanningen. Så har man prövat åsikterna mot varandra.
– Det nya nu är att människor kan informera sig  bara via så kallade alternativmedier och filterbubblor. Då möter man inte motargument och de gemensamma uppfattningar som alla vi andra har.
– Då blir man utsatt och ganska sårbar för människor som kanske har politiska motiv för att påverka de här grupperna av människor.

Men jag upplever att den grupp som mest befinner sig i en filterbubbla är journalistkåren. Beskrivningen ”människor som kanske har politiska motiv” passar utmärkt på journalisterna som sprider vänsterideologiskt vinklade nyheter dygnet runt.
Lustigt hur Mattsson bara i andra ser dem som vill kränga politiska åsikter, men inte att han och hans kollegor i mediebranschen själva är de värsta spridarna av en vinklad och tillrättalagd agenda till sina läsare.
”Vi som jobbar i de journalistiska medierna”, säger Mattsson. Som om journalister stod över politiken och rapporterade objektivt. Inget kan vara mer falskt. Medier vinklar hårt och alltid i en viss ideologisk favör – vänsterns.
Det är ju därför sociala medier har blivit så stort. Människor efterfrågar andra, mindre vänstervridna medier.
För mig är det märkligt att ingen inom mediebranschen, som trots allt fortfarande omsätter flera miljarder kronor, har förstått att mer än halva svenska folket har ett enormt sug efter nyheter som inte filtrerats genom kultur- och medievänsterns politiska korrekthet. Här finns en enorm marknad som är otillfredsställd.
Detta marknadsbehov söker nu information på nätet och pengarna i form av annonsintäkter hamnar hos Facebook.
Det är ett enormt underbetyg till mediebranschen att inte kunna tillgodose miljontals människors efterfrågan av nyheter som inte vinklats vänster. Här har man förlorat stora pengar. Och det förklarar till del varför mediebranschen är i ständig ekonomisk kris. Man lyssnar inte på marknadens (dvs mediekonsumenternas) behov, utan sitter i sin filterbubbla och tror att alla, likt dem, älskar Gustav Fridolin och Jonas Sjöstedt.

Rulla till toppen