Month: April 2010

Tecknaren Nate Beeler har reagerat på censuren av TV-serien South Park och gjort följande replik, Terrorists’ Favorite Network:

(Andra intressanta bloggar om humor, Comedy Central, South Park, censur, satir)

Så har då socialliberalerna som fördömer varje kritisk ansats av islam fått en ny seger, rapporterar Aftonbladet, ’South Parks’ Muhammed- avsnitt stoppas i Sverige:

”South Parks” Muhammed-skämt blev för mycket. Nu stoppas serien i svensk tv.
– Vi beklagar att det är såhär, säger Peter von Satzgerl, kanalchef för svenska Comedy Central till Nöjesbladet.
– Vi måste tänka på vår säkerhet.

Nu får socialliberalerna som de vill. Yttrandefriheten inskränks för att tillmötesgå radikala islamister som hotar att döda dem som skämtar om profeten.
Snart kommer väl Expressen och Isobel Hadley-Kramp att förespråka att Sverige ställer upp på det FN-förslag som kräver att hädelse av islam ska förbjudas och all kritik av islam stoppas.
Jag kan bara skaka på huvudet och beklaga att socialliberaler lämnat den västerländska traditionen och upplysningen bakom sig för att istället ge stöd åt förtryck och inskränkthet.
Och det visar sig att de måste kräva att South Park förbjuds totalt. Tecknarna har nämligen haft fräckheten att visa Muhammed i mängder med avsnitt. Detta är humor som brukar förekomma i totalitära länder då man driver med förtryckarmakten, men nu har den blivit giltig i väst. Därför att yttrandefriheten är under attack också hos oss.
Men säg inte till någon att jag sagt det. För då kommer snart Hadley-Kramp & Co skrikandes “islamofobi!!!!!” För dem är tolerans enkelriktad: väst ska tolerera allt islamistiskt, när så inte sker är det islamofobi. I motsatt riktning finns inga som helst krav på tolerans, på att de som bekänner sig till islam behöver respektera yttrandefrihet, avstå från mordhot mot meningsmotståndare eller andra påhitt i den kristna världen.
Se mer: Simpsons stöder South Park – gör socialliberaler? , Socialliberala extremister i Khomeinis knä
(Andra intressanta bloggar om politik, censur, socialliberalism, islam, islamism, fundamentalism, terrorism, rasism, islamofobi, Comedy Central, South Park, Simpsons, liberalism, kristendom, frihet, tolerans, yttrandefrihet)

Svenska Dagbladet lyfter fram det vi inte får höra från demonstrationerna under blodröda fanor i morgon, De goda nyheterna som gör en ljus första maj:

Att en vanlig löntagare har fått en hel extra månadslön om året tack vare regeringens jobbskatte­avdrag lär man inte höra så mycket om på första maj.

Nej. Inte ett knyst kommer att yppas om att Alliansen givit många socialdemokratiska väljare mer i plånboken än vad fackförbunden förhandlat fram i löneavtal.
Istället kommer man att gorma om regeringens “orättvisor”. Ibland är politik ett tröttsamt spektakel.
(Andra intressanta bloggar om politik, 1 maj, första maj, socialism, Socialdemokraterna, LO)

Englands största tidning The Sun förklarar konservative David Cameron som den oomtvistade segraren efter den tredje och sista TV-sända debatten igår kväll, Cameron left his election rivals out on a limb:

Tory-ledaren stod stabilt i den direktsända debatten bara en vecka före britterna går till vallokalen. Cameron träder fram som den självskrivne segraren i opinionsmätning som YouGov utfört: 41 procent anser att Cameron vann ordkriget. Liberaldemokraten Nick Clegg fick stöd av 32 procent, medan premiärminister Gordon Brown kommer trea med 25 procent.

Andra mätningar gav inte ett lika tydligt utfall, även om Cameron vann i alla. Sky News väger samman alla mätningar, Polls Suggest Cameron Wins Final Debate:

Sky News sammanvägda mätningar visar att 38 procent anser att Tory-ledaren vann, LibDem-ledaren får 32 procent och premiärministern 26 procent.

Jag håller med om att Cameron vann debatten, som hade ekonomi som huvudtema. Han kritiserade inte bara regeringen, utan förklarade hur en ny regering tänker stimulera företagande och begränsa statsmakten. När Gordon Brown anklagade Cameron för att nedskärningar i staten i lågkonjunktur stryper konsumtionen och förvärrar situationen svarade Cameron att han tänker stimulera ekonomin, men låta medborgarna göra det, inte staten.
Här ser vi samma ideologiska motsättning som i Sverige. Mona Sahlin & Co vill höja skatt efter skatt som krymper svenska medborgares hushållsekonomi, för att istället låta staten avgöra vad pengarna ska satsas på. Och vi vet vad det är: kasta skattemiljarder efter Saab och andra företag i “krispaket”.
Gordon Brown har fört denna socialistiska krispolitik. Och resultatet är att Storbritannien är mycket sämre ute än Sverige.
Nu gäller det för Tory att visa att man har idéerna, kompetensen och viljan att regera inför valdagen 6 maj. Hittills har man i opinionsmätningarna inte fått tillräckligt stöd för att vinna de 326 mandat i parlamentet som krävs för egen majoritet. Men många väljare är osäkra och sista veckan blir avgörande.
(Andra intressanta bloggar om politik, Storbritannien, David Cameron, Tory, konservativa, Liberaldemokraterna, Labour, Gordon Brown)

En riktig avhyvling får EU:s makthavare av professor Anders Åslund på DN-Debatt idag, Greklands tragedi kan sluta i en europeisk bankkollaps. Artikeln måste läsas! Den ger det mest rättvisa betyg för EU jag sett på många år. Här är några välförtjänta omdömen:

Givetvis var olika grekiska regeringar värst, men de tyska och franska regeringar som förkastade Maaastrichtkriterierna 2003, när de inte själva uppfyllde dem, var medskyldiga och så var alla de passiva europeiska myndigheter som negligerade Greklands uppenbara och ohemula regelbrott.

Ja, Gerhard Schröder och Jacques Chirac hade inte bara fel om Irak, de struntade i att upprätthålla stabiliseringspakten vilket gav Grekland fria händer att hejdlöst leva över sina tillgångar och skicka notan till de övriga euroländerna.

Nu har vi mirakulöst undvikit en stor depression trots dåraktig finanspolitik […] Såväl den ryska kraschen 1998 som den argentinska kollapsen 2001 framstår som mönstergill finanspolitik i jämförelse med den aktuella grekiska och europeiska dårskapen.

Ryssland och Argentina (!) har varit mindre dåraktig än EMU. Det säger något.

Grekland [måste] skära ned sitt budgetunderskott radikalt. Hittills har regeringen bara accepterat en nedskärning av 4 procent av BNP från 14 procents budgetunderskott. Förra året reducerade Litauens klarsynte premiärminister Andrius Kubilius Litauens offentliga utgifter med 8,5 procent av BNP. I detta läge måste Grekland skära 8–10 procent av BNP på ett år, vilket även Ryssland och Moldavien gjorde 1998.

För att åstadkomma detta måste EU släppa kontrollen, man är alltför inkompetent:

Låt någon ta ledningen. Eftersom EU vare sig har beslutskapacitet, regler eller finansiering redo är IMF det enda realistiska organet. I en anstötlig prestigecirkus har EU förslösat tre viktiga månader. Den bör erkänna sitt nederlag och överräcka ledningen till IMF.

Anders Åslund vill att Sverige ska säga dessa sanningar till våra större grannländer i EU:

När Tysklands och Greklands politiker tävlar med Europeiska centralbanken om vem som kan vara mest trångsynt och ansvarslös, spelar Norden och Sverige en viktig roll som de länder och med de politiker som förstod bäst.

Det europeiska projektet är en god ambition. Men unionen har fortfarande en struktur som gynnar inkompetent ryggdunkande snarare än ledarskap och demokratiskt ansvarstagande. EU måste göras om. Från grunden. Vi kan inte låta idioter bestämma över den europeiska tanken, därtill utan någon som helst möjlighet till ansvarsutkrävande av Europas folk.
(Andra intressanta bloggar om Europa, Grekland, politik, ekonomi, EMU, euro, Grekland, stabilitetspakt, EU, EU)

Tecknaren Gary Varvel påminner om att deklarationen snart ska lämnas till skattemyndigheten:

(Andra intressanta bloggar om politik, humor, satir, skatter)

Bloggaren Fredrik Y Törn och Henrik Bejke har hjälpt de rödgröna att ta fram nytt varumärke:

(Klicka gärna på bilden och läs det finstilta.)
(Andra intressanta bloggar om politik, humor, satir, Tobleronepolitik)

Finansial Times rapporterar idag, German MPs claim Greece needs €120bn:

Grekland kommer att behöva finansiellt stöd på mellan 1000-1200 miljarder kronor kommande tre år, hävdade tyska parlamentariker på onsdagen efter ett möte med Dominique Strauss-Kahn, chef i Internationella valutafonden IMF, och Jean-Claude Trichet, president i Europeiska centralbanken.
De säger att det nuvarande förslaget till räddningspaket på 450 miljarder kronor i lån från IMF och andra EU-länder bara räcker som stöd ett år framåt.

Så mycket för EMU:s stabiliseringspakt. Euron har låtit länder spendera hejdlöst. Nu får de nyktrare medlemmarna betala notan, och någon gång framöver i bästa fall få något tillbaka. Ett briljant upplagd valutaunion? Knappast.
(Andra intressanta bloggar om Europa, Greklandpolitik, ekonomi, EMU, euro, Grekland, stabilitetspakt, EU, EU)

Igår skrev Alliansens rättspolitiska talesmän, med justitieminister Beatrice Ask i spetsen, en debattartikel, Så ska Sverige bli tryggare om vi vinner valet i höst. I ledare i Folkbladet (S) kommenterar Widar Andersson, 1004 ord:

Det finns anledning för de rödgröna att ta till sig några av förslagen från Beatrice Ask. Framförallt bör oppositionen kontra med genomtänkta förslag som kan dämpa orsakerna till brott.

Det vore bra om så skedde. Politikerna behöver föra upp denna trygghetsfråga på dagordningen.
Min förklaring till att Alliansen lyfter fram skärpta straff — exempelvis för upprepad brottslighet (istället för straffrabatt som gäller idag) — är att svensk politik sedan 1970-talet ensidigt tyckt synd om dem som begår brott. Det Widar Andersson kallar “orsakerna till brott”.
Alliansen ser till att en grovt obalanserad kriminalpolitik blir mer balanserad i avvägningen mellan sociala orsaker och rättvisans krav på att den som begår brott måste sona dem för att återupprätta brottsoffer och för att själv kunna gå vidare.
En seriös och engagerad debatt kring dessa filosofiska och moraliska aspekter skulle göra valdebatten mer mångfacetterad än brukligt
(Andra intressanta bloggar om politik, kriminalitet, våld, misshandel, mord, kriminalpolitik, brott, lag o rätt, rättspolitik, straff, fängelse, kriminologi, regeringen, Alliansen, rödgröna, straffskala)

Nu ska kommunernas politiska maktmissbruk granskas och analyseras. Fredrik Segerfeldt leder projektet Enpartistaden på uppdrag av Timbro.
En första rapport har publicerats, om konsekvenserna av Socialdemokraternas långa maktinnehav i landets tredje största stad, Enpartistaden 1 – Malmö:

Det långa socialdemokratiska maktinnehavet i Malmö stad har haft en negativ inverkan på demokratin. Gränsen mellan staden och Rörelsen suddas ut, det förekommer maktkoncentration och mobbning, relationen mellan Ilmar Reepalu och stadens näringslivstoppar är allt för intim och oppositionen är allt för anpasslig och medgörlig.

Det här är en viktig aspekt att granska. Vid sidan av rent kriminell korruption och bedrägerier finns ett annat, mer subtilt maktmissbruk som kostar medborgarna stora pengar. Det är viktigt att den politiska makten granskas så att vi upptäcker när gränser överskrids. Också i förebyggande syfte är detta viktigt. Granskning kan innebära att politiker tänker efter före.
Kör hårt, Segerfeldt!
P.S.
Missa inte lunchseminarium torsdag 6 maj i ämnet “enpartistaden”, med bl a Ursula Berge och Malin Siwe.
(Andra intressanta bloggar om politik, makt, kommuner, maktmissbruk, korruption, Malmö, granskning, Timbro, enpartistaden)