Husby engagerar sig efter mord

Nu sker det bloggen efterlyste i går, att folk i Husby och Kista engagerar sig sjävla i kampen mot våldet och inte bara kräver att andra ska demonstrera å deras vägnar. Till SVD sägs något mycket klokt, Husbybor engagerar sig efter ”Romarios” död:

– Folk vill göra något, det är bara vi som bor här som kan hjälpa oss själva, säger Tirhas Tesfay, 23 år.

Ingen annan kan uttrycka deras känslor. Enbart människorna i samhället där den mördade 23-åringen var en omtyckt gestalt kan göra det, visa att man tar avstånd från våld. Demonstrera för gemenskap och omtanke. Visa att man inte ser sig som offer utan som ansvarstagande medborgare som fått nog av kriminaliteten.
(Andra intressanta bloggar om , , , , , , , , , , , , , , )

Sverige inget drömland för riskkapital

För att kunna utveckla nya företag och skapa tillväxt krävs ett gott klimat för entreprenörer, men också för placeringar av riskkapital. Men vårt land ligger inte bra till, rapporterar SVD Näringsliv i Sverige inget drömland för riskkapital:

–Sverige gjorde ett tappert försök att bli mer attraktivt som investeringsmottagare när exempelvis bolagsskatterna sänktes. Men det räcker inte för att konkurrera med länder som Belgien och Frankrike som, till skillnad mot Sverige, har utvecklat sin struktur på det skattetekniska området med lättnader inom bland annat forskning och utveckling, säger Helena Robertsson, chef för skatter vid KPMG.

Och Skatteverket driver på för att göra skattereglerna ännu krångligare och snårigare, exempelvis när det gäller ränteavdrag. Politikerna ställer sig på byråkratins sida, och bortser från att mer komplicerad skatteteknik försämrar företagarklimatet och hotar tillväxten.
Sverige kommer först på plats 20 i den rankinglistan som väger in hur attraktiva reglerna är på områden som skatter, forskningsstöd och kapitalmarknad.
Regeringen måste sätta större fokus på företagens villkor och se till att Sverige klättrar på listan.
(Andra intressanta bloggar om , , , , , , )

Håkan Syrén kan bli Europas ÖB

Det är intressant att Sveriges överbefälhavare kan få toppjobb i EU. Svenska Dagbladet rapporterar i Syrén förordas som ny EU-ÖB:

Europas försvarschefer enades på onsdagseftermiddagen om att förorda Sveriges överbefälhavare, Håkan Syrén, som ny ordförande i EU:s militära kommitté (EUMC). Den som innehar posten är EU:s högste militäre tjänsteman.

Försvarsminister Sten Tolgfors säger i en kommentar:

– Jag ser valet av Håkan Syrén som ett tydligt tecken på att Sveriges aktiva roll inom EU:s säkerhets- och försvarspolitik är uppskattad. Det har därför varit naturligt och viktigt för regeringen att understödja kandidaturen i EUs medlemskrets.

Ja, Nordic Battlegroup var den första snabbinsatsstyrkan i EU:s historia som genomförde en beredskapsperiod då man stod till EU:s förfogande. Även om den inte hamnade i skarpt läge har uppbyggnaden och samordningen som etablerades varit till stor nytta för alla europeiska försvarsmakter.
En förklaring till framgången kanske varit att politiker inte lagt sin näsa i blöt i alla detaljer. Det är en lärdom man borde dra när det gäller försvaret som helhet. Politiker förstör försvarets förmåga genom att detaljstyra och lägga sig i varje enskilt inköp eller beslut. Det borde räcka med att sätta ramarna och ange inriktningen.
(Andra intressanta bloggar om , ,, , , , , )

Avståndet mellan McCain och Obama krymper

För första gången på en månad är avståndet mellan John McCain och Barack Obama bara 3 procentenheter i Rasmussens dagliga opinionsmätningar: McCain within three points of Obama.
Medan Obama använder TV-tid som vilken billig diktator som helst, där han oemotsagt pumpar ut sin propaganda, håller McCain valmöten i rasande takt och manar folk att inte ge upp utan kämpa hela vägen till mållinjen. Chansen att vinna växter.
(Andra intressanta bloggar om , , , , , , , ,)

Medier mörkar Obamauttalande som är nyhetsvärdiga

Under valkampanjen talar Barack Obama väl om Israel, men det finns uppgifter om att Obama 2003 framträtt med palestiska företrädare där det riktats hårda ord mot Israel. Los Angeles Times har ett ljudband med uttalanden från mötet, men har inte offentliggjord denna intressanta inspelning som har högt nyhetsvärde.
Varför? Därför att man inte längre är en nyhetsorganisation som drivs av att förmedla nyheter, utan är en kampanjorganisation som döljer nyheter för att rädda sin kandidat, Obama.
Den anklagelsen riktar John McCain mot Los Angeles Times, McCain faults paper for not releasing Khalidi tape.
Och nog är det häpnadsväckande när medier, istället för att avslöja politikers hyckleri skyddar politiker från att hamna i en skandal. Detta beteende är vanligt i auktoritära regimer, men något helt nytt för demokratiska.
(Andra intressanta bloggar om , , , , , , , ,)

Två skilda världar i utvärderingen av Bush

Det som slår mig mest, så här när jag kommit hem efter att ha deltagit i två debatt om USA — på Södertörns högskola och i radions Studio Ett (lyssna på inslaget) — är att det finns en stor skillnad på hur man beskriver sakernas tillstånd i det politiska samtalet och hur det ser ut på marken, i den verkliga verkligheten.
I det politiska samtalet har allt gått åt skogen under president Bush. Allt. Han har skapat ett helvete på jorden.
Men om man tittar på fakta, vilket jag tycker man borde göra, är vekligheten helt annorlunda. Då finns mängder med ljuspunkter, och historiska framsteg. Jag förde fram dessa fakta i debatterna och möttes med förundrad tystnad och skepsis (innan folk går igång med sitt vanliga eländes-elände igen).
1)
Ta bara rapporten förra veckan från fredsforskarna vid Uppsala universitet, som konstaterar: Inte sedan 1960 har krigen varit så få. Under president Bush har antalet som dör i krig i världen minskat. Minskat! Det är en stor framgång för freden. USA:s kamp mot förtryckarregimer har givit resultat.
2)
Även sett till ett strikt amerikanskt perspektiv har president Bush lyckats med det som är en statschefs viktigaste uppgift: skydda den egna befolkningen från attacker. Antalet nya attacker mot amerikanska intressen i världen är nere i noll. Sedan 2004 har inga attacker skett. Under Bill Clintons tid utsattes amerikaner utomlands för ständiga attacker, i form av ambassadbombningar, avrättningar av amerikanska diplomater. Bush har ökat tryggheten och säkerheten.
3)
När det gäller Irak har en diktator som mördade fler människor per månad än under någon månad efter invasionen, störtats. Irakiska folket har röstat fram en ny demokratisk konstitution och valt en demokratisk regering. Visst är dödandet fortfarande på en alldeles för hög nivå, men den är lägre än under Saddam. Det är en framgång. Irakierna kan nu blicka framåt och skapa sig en bättre framtid. Om de som var emot Irakkriget fått bestämma, hade förtrycket fortfarande varit horribelt i Irak. Alltså: Bush har gjort världen bättre för irakierna.
4)
När presidenter utvärderas ur historiskt perspektiv brukar man mäta framgång i inrikespolitiken genom att se hur presidenten lyckats påverka balansen i Högsta domstolen genom domarutnämningar. Detta eftersom Högsta domstolen har stor makt genom att uttolka om nya lagar överensstämmer med konstitutionen från 1789, och domarna sitter på livstidsuppdrag. Och facit för Bush? Ingen president i modern tid har lyckats så väl som Bush under hans andra mandatperiod. Han har, efter hård strid i senaten, fått sina nomineringar godkända av domare efter sin egen juridisk-politiska filosofi. Det tryggar ett starkt konservativt inslag i årtionden framöver.
5)
Bush har också genomfört två stora skattesänkningar 2001 och 2003 som satte fart på ekonomin efter terrorattackerna. Också det är att räkna som politiska segrar för dem som gillar skattesänkningar.
Alltså: när man tittar på fakta, sådant som historien kommer att minnas, då har George W Bush varit en framgångsrik president.
Men han har varit dålig på att kommunicera den, och han har inte brytt sig om att vara diplomatisk. Bush har ansett att handlingar räcker. Men för de tjattrande klasserna är inte fakta det som styr verklighetsbilden, utan pratet. Politiker, akademiker och journalister har en förmåga att med snacket bygga sig mentala luftslott. Genom att övertala varandra, skapas ett parallellt universum där man bestämmer vad man ska tycka om verkligheten — helt oberoende av hur verkligheten faktiskt ser ut.
Ingen politiker, ingen människa, är perfekt, naturligtvis inte heller George W Bush. På många områden har han inte lyckats, men han har sannerligen inte misslyckats mer än andra. Tvärtom, har han i de stora och övergripande frågorna lyckats väl i en extremt orolig tid. Det tror jag, så småningom, också kommer att bli den historiska synen på arvet efter Bush.
(Andra intressanta bloggar om , , , , , )

Skolkök kontra McDonalds

Sydsvenskan uppmärksammar skolmaten i ledarartikel, God, godare, McDonald’s:

TV4:s serie Matakuten har blottlagt det erbarmliga tillstånd som härskar i många skolkök. En kombination av stelbenta regler, ointresserade politiker, okvalificerad personal och löjligt snålt tilltagna anslag är på sina håll ett säkert recept för osmakliga måltider med närmast obefintligt näringsinnehåll. En portion köttbullar, potatismos och sås som skickades på laboratorieanalys visade sig ur näringssynpunkt vara sämre än kattmat.

Men detta är ju karaktäristiskt för all offentlig verksamhet — utveckling och förnyelse sker av aktörer på marknaden som inte får betalt om de inte levererar tillräcklig kvalitet. Allt medan offentlig drift kan strunta i kunderna, de får ju pengarna från politikerna.
(Andra intressanta bloggar om , , , ,
)

Dagens citat: Lars Ohly om miljöpartisterna

Folkbladet återger citat ur intervju med vänsterpartiets Lars Ohly, som inte håller med om att miljöpartiet har duktiga, politiska förhandlare:

”Det där är en myt. Vi har förhandlat med dem i åtta år och är inte så imponerade. Våra budgetförhandlares bild av miljöpartiet är inte smickrande, vare sig det gäller taktik eller resultat”

Intressant samverkan de har på vänstersidan.
(Andra intressanta bloggar om , , , , , )

Beslutsam McCain höjer tempot

John McCain har ökat tempot inför de sista dagarnas kampanj, rapporterar AP i McCain shows gritty determination in final week:

John McCain uppmanar ihärdigt sin publik ”Stå upp och kämpa”. Dessa dagar visar han ståndaktig beslutsamhet även om många indikationer pekar mot en seger för Barack Obama och republikaner börjat rikta interna anklagelser så som brukar ske inom en förlorande kampanj. ”Inget är avgjort. Vi lägger inte av. Vi ger aldrig upp”, säger McCain.
Mindre än en vecka före valdagen är McCain en entusiastisk ”underdog”, och hans rådgivare säger att han har en djup personlig övertygelse om att han fortfarande har en chans att ställa till något häpnadsväckande nästa vecka. Han har kommit tillbaka från katastrofens rand många gånger förr.
McCain säger till kampanjfolket att strunta i kommentatorer som förutspår en triumf för Obama och de opinionsundersökningar som pekar mot demokratisk seger. Han hånler åt Obama som med självsäkerhet slagit av på takten och säger att landet förtjänar ”någon som strider till slutet.”

Ja, det här blir väldigt spännande. Ska det blir som de flesta tror, eller kommer McCain att än en gång vända en given förlust till triumf?
Och här tycker jag ju att orden ”ingenting är över, förrän det är över” stämmer väldigt väl.
(Andra intressanta bloggar om , , , , , , , ,)