Den islamska terrorismen får sin näring ur motsättningar mellan shia och sunni, och ur det faktum att den muslimska världen i stor utsträckning består av primitiva, efterblivna och destruktiva klansamhällen.
Vi måste sluta låtsas som att islam är en lika högtstående kultur som den kristna. Det är inte sant. Inte nu. Historiskt har regionerna kring Eufrat och Tigris tillhört de tidigaste högkulterna med framstående teknik för odling och handel. Men det var 2000 år före Kristus. I vår tid står det muslimska för primitivt våld och destruktivitet. Sedan industrialismen har all utveckling skett i den kristna världen. På alla områden är den muslimska långt efter väst. Inte bara om uppfinningar och teknik utan också i människosyn.
Terrorismen är ett uttryck för en kollision på alla plan mellan en primitiv, brutal kultur och en utvecklad, framstående civilisation i väst.
Jag förespråkade efter 11 september 2001 insatser som innebar att man avsatte diktaturer i den efterblivna världen, så att de skulle kunna komma ikapp oss i väst. Västvärldens största biståndsinsats har varit att låta övriga världen ta del av alla våra tekniska framgångar i form av internet, mobiltelefoni, medicin, teknik. Vi i väst har öppnat dessa framsteg för hela världen.
Om vi också hjälpte till att avsätta förtryckare, trodde jag, i likhet med neokonservativa i USA, att medborgarna i dessa eftersatta kulturer skulle ta sig samman och anamma samma syn på vad som är mest värdefullt: ett bättre liv för dem själva och deras barn genom utbildning, rättsstat, handel med främlingar (istället för att döda dem) och demokrati för civiliserat styre.
Men jag hade fel. Barbarer är barbarer även när de befrias från egna tyranner. De fortsätter slå ihjäl sina egna barn (exempelvis om en dotter uppvaktas av son från fel klan). Hellre än att glädjas med folk från andra klaner som når framgång genom kreativitet och uppfinningsrikedom, slår man ihjäl dem och plundrar deras nyvunna rikedom.
Ett annat skäl till att George W Bush inte lyckades sprida frihet och demokrati till länder utanför väst var att vi i västvärlden visade sig vara så groteskt splittrade att kultur- och medievänstern hellre ville se Bush och neokonservativa misslyckas, än att se ett frihetligt Irak växa fram.
Denna djupa interna splittring i väst är helt avgörande för att västvärlden inte klarar av att upprätthålla ställningen som världsledande politisk kraft. Inga politiker i väst har vågat göra om det Bush gjorde: avstyra brutalitet genom militärt ingripande på marken. Vänsterns hat mot att avsätta diktaturer är för mig fullständigt obegripligt. Den vänster som frenetiskt demonstrerade “USA ut ur Irak” har inte lyft ett finger under Vladimir Putins militära kampanj i Syrien som syftat till, inte att avsätta, utan stärka sittande diktator.
Graden av primitivitet i muslimska världen och graden av splittring inom västvärlden har fått mig att tänka om. Vi i väst kan inte “rädda” övriga världen. Vi kan inte ge dem frihet, medborgerliga rättigheter och demokrati. Vi är för splittrade och deras primitivitet är för djup.
Men när vänsterpolitiker som president Obama plötsligt och fegt dragit tillbaka västvärldens militära engagemang i den muslimska världen skapades ett maktvakuum som fyllts av IS och andra av de värsta extremisterna. Det går ut över hundratals miljoner civila som inte ser något annat hopp än att fly från den muslimska världen till den kristna världen. Närmast ligger Europa på andra sidan Medelhavet.
Denna flykt i sig är en kollosal provokation för den radikala islamismen. Man vill både döda de muslimer som flyr från Koranens överhöghet och de otrogna som släpper in muslimer som är Kalifatets förrädare.
Terrorismen har med andra ord inga andra skäl eller förklaringar än den radikala islamimens barbari.
Västvärlden är denna brutalitets offer.
Många har ändå fått för sig att väst är förrövare och islam är offer. Skälet är att alla i klansamhällen alltid ser sig som offer. Det är en inlärd retorik som islamister också framgångsrikt använt mot väst. Det är en effektiv psykologisk krigföring att framkalla skuldkänslor hos fienden. Det gör dem osäkra, passiva och så förvirrade att de slutar försvara sig själva.
Det är där vi är nu. Västvärlden skuldbelägger sig själv för islams barbari. För att kunna försvara oss måste vi sluta med det. Vi måste avslöja denna psykologiska attack för vad den är: ett knep, en lögn. Det är islamister som dödar västerlänningar, som de två svenska kvinnor som dödades i det senaste terrorattacken i Bryssel i veckan.
Vad ska vi då göra? Vi måste tänka om. Tänka nytt.
En linje framförs i Expressen idag, Säkerhetspolitiken i Sverige är frånåkt:
EU samlar sig nu för att förbereda en militär insats under italiensk ledning till stöd för den libyska regeringen, men Sverige har ännu inte visat något intresse att ingå i denna. Inte heller utgår något bistånd till Libyen enligt Sidas hemsida (…)
När statsminister Stefan Löfven framträdde i en intervju i Aktuellt kvällen efter attackerna i Bryssel uttryckte han att det inte gick att förhandla med IS utan att det enda som hjälpte var våld. Till en del har han rätt, men samtidigt måste militära insatser kombineras med stabilisering av samhället i de konfliktområden varifrån problemen härrör.
När man jämför de åtgärder Sverige vidtagit och vidtar med europeiska säkerhetspolitiska situationen, är det tydligt att den svenska säkerhetspolitiken har blivit frånåkt. Sverige måste nu förstärka och samordna sina säkerhetspolitiska medel för att motverka de påfrestningar som föreligger. Konsekvenserna kan annars bli mycket värre än vad vi kan föreställa oss.
Mer bistånd till Libyen, Syrien, Irak, Turkiet? Nej, nej, nej. Sverige borde stoppa alla utbetalningar till den muslimska världen för att istället lägga dem på vårt militära försvar. Inte heller EU borde ge Turkiet mutor för att ta hand om sina muslimska bröder och systrar från Syrien med flera länder.
Det är dags för den muslimska världen att ta hand om sitt eget elände.
Västvärlden måste sluta underlätta för den muslimska världens makthavare att fortsätta sina interna maktkamper och lämna till den kristna världen att ta hand om det mänskliga lidande detta medför.
Europa borde patrullera Medelhavet och, när man räddat livet på desperata flyktingar, föra dem tillbaka till de asiatiska och afrikanska stränder varifrån de kom.
Det är dags för Saudiarabien, Iran och andra ledande muslimska länder att ta hand om sin egen skit.
Genom att ställa upp och ta hand om de humanitära konsekvenserna har västvärlden i praktiken underblåst de islamistiska konflikterna. De har kunnat fortsätta sina interna maktkamper istället för att ta hand om konsekvenserna av det barbariska agerandet. Nu får det vara slut med det.
Väst ska inte ta del i det brutala maktspelet på andra sidan Medelhavet. Vi ska skydda våra gränser och förhindra att deras stridigheter spiller över till oss.
Europa borde deklarerar att vi inte längre tar ansvar för konsekvenserna av deras krig och konflikter. Vi kan också tala om att så fort man upphör att bekriga varandra, skapar fred, upprättar rättsstater där alla medborgare har lika rättigheter och ordnar demokratiska val, är vi villiga att avskaffa hinder för handel och öppna för ordnade resor över gränserna.
Men är det inte inhumant att inte hjälpa dem som ligger i krig? Nej, det är inte inhumant om det betyder att vi blir indragna i deras krigande och vi blir måltavlor för deras besinningslöst fega våld. Terrorismen är det muslimska svaret på vår humanitet. Då måste vi av självbevarelsedrift fatta det svåra beslutet att nu får det vara nog.
Till dess islam avgjort sitt inbördeskrig, kan inte vi i väst stå till förfogande. Vi kan inte offra våra stora civilisatoriska framsteg, som i många avseenden ligger flera hundra år före den muslimska, för att rädda det muslimska. Ett sådant agerande vore inget annat än ett kollektivt självmord.
Tvärtom. Artikeln saknar energi, kamplust och kompass. Det är mer “härtill-känner-vi-oss-tvungna-att-säga” över texten.
Normalt brukar i amerikanska primärval den kandidat, inom respektive parti, som tidigt skaffar sig en ledning snart utöka sitt övertag samtidigt som motkandidaterna ganska kvickt avsäger sig sin kandidatur och segraren kan skina i glansen som dominerande vinnare.
Kan inte låta bli att som läsning på långfredagen tipsa om ett för en regeringschef unikt filosofiskt tal. Som premiärminister medverkade Margaret Thatcher vid kyrkomöte för Skotska kyrkan: 
En av de ledande vänsterintellektuella i USA, feministen och konstprofessorn Camille Paglia, dömer ut Hillary Clinton och konstaterar att Donald Trump är smart. I vänstermagasinet Salon skriver hon, 
