Month: July 2009

Tecknaren Kalle Strokirk resonerar vidare på inlägg här i bloggen om politikens roll i framtiden:

(Andra intressanta bloggar om samhälle, humor, satir, politik)

Tecknaren Michael Ramirez i Investor’s Business Daily låter oss lära känna de 47 miljoner amerikaner som saknar sjukvårdsförsäkring:

18 miljoner: Jag har råd, men vill inte ha någon.
8,4 miljoner: Jag är mellan 18-25 år och osårbar.
12,6 miljoner: Jag är illegal invandrare och är inte här.
9,4 miljoner: Jag byter jobb och är bara tillfälligt utan.
8 miljoner: Jag täcks av en, men föräldrarna har inte skrivit in mig.
3,5 miljoner: Jag har rätt till statlig försäkring men har inte skrivit på.
Lägg också på minnet att ingen, enligt lag, får nekas sjukvård. Alla akutmottagningar i USA är skyldiga att ge medicinsk vård till dem som behöver det.
Verkligheten är naturligtvis mer komplicerad än så här, men Ramirez satir förmedlar en poäng som balanserar allt skitsnack, inte minst i Sverige.
För mer fakta se: What DO We Know About the Uninsured? med uppgifter från motsvarande SCB, och: Healthcare Study by June O’Neill Shows Uninsured ‘Crisis’ Wildly Overestimated, där motsvarigheten till Riksdagens utredningstjänst står för underlaget. Se också bloggen The New American Revolution Ramirez on the “Uninsured”.(Andra intressanta bloggar om satir, humor, USA, sjukvårdsförsäkring)

Jag har tidigare rapporterat om en frifräsare till riksdagskandidat inom Moderaterna, Johnny Munkhammar, som startade sin personvalskampanj före sommaren. Nu kör folkpartisten Mathias Sundin, kommunalråd i Norrköping, igång en kampanj som siktar in sig på en riksdagsplats i valet nästa år.
Jag känner Sundin som en intressant politiker med integritet, ett omdöme som tyvärr inte kan tillskrivas alltför många i Sverige idag. Han vågar ta egna grepp, som att praktisera valkampanj i USA (och träffa John McCain).
Det blir spännande att se om partierna vågar nominera självständiga personer som Sundin och Munkhammar. Och om väljarna i deras valkretsar, Östergötland och Stockholms län, kryssar för och belönar kandidater som tänker själva snarare än agerar hjärndöda megafoner åt partierna. Deras kandidaturer kräver att kulturen i partierna förändrats från den tid då jag var aktiv.
Om de överlever partijargongen och vinner väljarnas förtroende är det svenska politika klimatet bättre än jag vågar hoppas.
Ett tecken på att Sundin agerar lite annorlunda är hans kampanjmetoder och tonen i den här reklamfilmen:
httpv://www.youtube.com/watch?v=8pSgpinMJuk&feature=player_embedded
(Andra intressanta bloggar om politik, Val 2010, Folkpartiet, Mathias Sundin, personval, riksdagsval, Alliansen, regeringen)

Den djupa nedgången i konjunkturen har stannat av enligt nya siffror från SCB, rapporterar Ekot. Under andra kvartalet blev BNP oförändrat, alltså nolltillväxt, vilket kan jämfört med första kvartalet då BNP föll med 6,2 procent.
Man intervjuar Cecilia Hermansson, chefsekonom på Swedbank, som är positivt överraskad men vill inte säga att det är den definitiva vändningen som vi nu ser i svensk ekonomi. Det kan komma bakslag i återhämtningen, varnar Hermansson:

— Man kan se konjunkturförloppet i termer av bokstäver. Vi brukar tala om ett V, då det går snabbt ner men sedan snabbt upp, eller ett U där vi får en längre period av det här bottenläget. Men det finns en risk för ett W, dvs att stimulanserna som har kommit från omvärlden, från centralbanker och regeringar, ebbar ut. Liksom att [vinster] från lageravvecklingen är över och att produktionen faller tillbaka igen och att arbetslösheten fortsätter uppåt.

God pedagogik, det här. I tidigare djupa nedgångar, bland annat på 30-talet, har just W blivit facit. Först återhämtning och sedan ett nytt ras. Och den expansiva amerikanska politiken, som resulterar i enorma budgetunderskott, understryker risken för bakslag. Vad händer om Obama inte kan låna upp pengar till all statlig expansion? Vilka psykologiska effekter blir följden om världen börjar betrakta USA:s federala nivå som bankrutt?
Självklart ska man satsa i projekt som har lönsamhet på lång sikt. Risken för W får ju inte innebära att allt stannar av inför en väntad ny nedgång — då blir det en nedgång. Men kortsiktigt, exempelvis när det gäller börskurserna, är iallafall jag beredd på nya bakslag.
(Andra intressanta bloggar om ekonomi, SCB, konjunkturen, lågkonjunktur, ekonomi)

Göteborgs-Posten tar i ledare upp ett perspektiv som alltför sällan poängteras, Lär unga pengars värde:

Om den “egna stilen” innefattar jeans för 2 000-3 000 kronor borde ungdomarna få arbeta in hela, eller i alla fall delar av, den summan själv … Hur många 14-åringar tänker på att deras dyra jacka är resultatet av många timmar på jobbet för mamma eller pappa?

Själv fick jag betala en del av studiebidrag och lön från sommarjobb till familjens hushållskassa. Maten är inte gratis, fick jag tidigt lära mig. Det kändes naturligtvis orättvist när man såg hur pengarna gick i andra riktningen hos klasskamraterna.
Men denna hårda uppfostran har lärt mig pengars värde. Nu kan jag fatta betydligt klokare beslut om hur jag använder mina inkomster, än om jag tagit pengar för givna. Och jag kan klara mig på en mycket låg inkomst om så krävs. Jag har inte fastnat i en konsumtionskarusell som kräver att jag drar in allt högre lön varje år.
Jag är inte pengars slav, utan fri. Om än inte när det gäller materiella ting, så i tankens och tidens dimensioner.
Ja, jag hade inte kunnat ägna flera oavlönade timmar varje dag åt att blogga, om jag inte lärt mig använda pengar klokt.
Så även om ledaren i G-P låter lite magistermässig, så är budskapet otroligt viktigt och en enorm källa till själslig frihet.
(Andra intressanta bloggar om politik, ekonomi, hushållsekonomi, spara, hushålla, slöseri, frihet, pengar)

Igår kväll bjöd president Barack Obama på öl. Det var hans sätt att be om ursäkt för sitt fördomsfulla utfall mot en polisman som gjorde sitt jobb (se här och här). Fotografierna visar hur polismannen Crowley och professorn Gates satt tillsammans med Obama och hans vicepresident Joe Biden i Vita husets trädgård.
Den av presidenten attackerade polismannen uttalade sig efteråt, rapporterar ABC News:

“Vi är alla överens om att det är viktigt att se framåt snarare än bakåt”, sa Crowley när han lämnat Vita huset. Cambridge-polisen sa till reportrar att han knappt kunde tro att allt detta händer. Men han sa att han haft en “vänlig och produktiv diskussion” med Gates, Obama och Biden.

Den store förloraren på rasbråket ser ut att, med all rätt, bli president Obama. USA Today rapporterar om vad amerikanska folket tycker i opinionsmätningar, Obama faces political fallout from Gates-Crowley:

Just före det att Obama mötte professor Gates och polisman Crowley för en “ölkväll”, visar två färska opinionsmätningar att amerikaner inte är särskilt nöjda med hur presidenten agerat i denna kontrovers.
Rasmussen Report visar att 44 procent av amerikanska folket anser att Obama uppfört sig dåligt i hanteringen av händelsen. Allt medan 30 procent svarar att Obama hanterat situationen bra eller utmärkt …
Pew Research Center rapporterar ett liknande resultat, då 41 procent svarar att de ogillar Obamas agerande, medan 29 procent gillar det.

Ja, vad skulle väljarna i andra länder sagt om deras statsminister eller president attackerat polisen när de ingriper mot en personlig vän? Och detta utan att ens ta reda på fakta?
(Andra intressanta bloggar om politik, diskriminering, rasism, USA, Vita huset, Barack Obama)

I dagens ledare skriver Smålandsposten med anledning av kvällens fotbollsmatch mellan Blåvitt och Hapoel Tel Aviv:

I arabvärlden är det vanligt att israeliska idrottsmän förbjuds att delta i tävlingar. Det är en tradition delar av den svenska vänstern även skulle vilja se i Sverige.
I Malmö tog det sig under våren uttryck i att publik förbjöds när Sverige mötte Israel under ett Davis Cup-möte i tennis. Hade kommunalrådet Ilmar Reepalu (s) fått bestämma hade dock matchen stoppats helt. I Göteborg resonerar man glädjande nog annorlunda. I dag möts IFK Göteborg och israeliska Hapoel Tel Aviv i en kvalmatch till Europa League. Publiken visiteras av säkerhetsskäl, men är välkommen till Gamla Ullevi.

Ja, i Göteborg styr inte Ilmar Reepalu. Tack och lov.
(Andra om politik, vänstern, extremism, fundamentalism, rasism, anarkister, stenkastare, Socialdemokraterna, Reepalu, Mellanöstern, Israel, fotboll, stoppa matchen, Göteborg)

En hyfsat balanserad rapport om president Obamas amatörmässiga inhopp i ett polisgripande publiceras i Dagens Nyheter, Öl ska kyla ned rasbråk. (Därmed rättar DN ledarssidan, som fick allt om bakfoten i en ledarnotis häromdagen):

Enligt professorn var det rasprofilering, att bara för att han är svart så utgick polisen från att det var ett inbrott i ett välbärgat område. Polisen säger att professor Gates var oregerligt ilsken och högljutt skrek rasist [och vägrade visa legitimation] …
Men även om det rättsliga fallet snabbt avskrevs väckte händelsen ont blod med ursinniga reaktioner över hela USA. Från det ena hållet var det ännu ett bevis på att det finns rasistiska attityder hos polisen som drabbar svarta och andra minoriteter. Från det andra hållet var det i stället en svart man som försökte hävda privilegier och orättvist attackerade en polis som bara gjorde sitt jobb.
Det blev etter värre när Obama trampade i klaveret på en presskonferens om arbetet med hans sjukvårdsreform. På en fråga förklarade Obama att Gates är hans vän och att polisen agerat dumt som arresterat honom i hans hem.
Med ordet ”stupid” provocerade Obama än mer kraftfulla reaktioner i en redan överhettad debatt om rasprofilering. James Crowley fick stöd av sina chefer och sin fackförening. I Vita huset började Obamas rådgivare oroa sig för att presidenten kunde tappa stöd bland lågutbildade vita väljare som från sitt perspektiv kan känna sig undanskuffade i ett samhälle som premierar mångfald och positiv särbehandling.

Exakt så. Det handlar om omvänd rasism. Det understryks av att också svarta poliser, som snabbt var på plats och såg händelseförloppet, vittnar om att den vite polisen agerade respektfullt, medan professorn vägrade samarbeta för att utreda inbrottsanmälan. Se de svarta poliserna intervjuas i CNN:
httpv://www.youtube.com/watch?v=G-QIKl6ca3I
Också förre generalstabschefen och utrikesministern Colin Powell stöder polisen i en TV-intervju, Colin Powell on arrest of Prof. Henry Louis Gates: You don’t argue with cops:

— När du möter en polis som gör sitt jobb och försöker utreda något är det inte rätta ögonblicket att starta en argumentation med honom, sa Powell.

Barack Obama har lanserat sig som en politiker som gått vidare, bortom rasmotsättningar, för att företräda alla medborgare. Det var en betydelsefull del av hans attraktionskraft. Mycket av den trovärdigheten försvann efter hans klumpiga inhopp — i strid med vad statschefer ska göra — till stöd för en personlig vän som är i klammeri med rättvisan. Därtill utan att tagit reda på fakta. Obama utgick spontant från att polisen handlat fel, därför att han var vit. Snacka om fördomar!
För att vara en politiker är Obamas inhopp dessutom höjden av amatörmässigt agerande. Så ska ju inte ens en kommunfullmäktigeledamot i Göinge agera. Hur i herrans namn kan Barack Obama göra något så utomordentligt obegåvat?
Se hur dramat utspelades i medierna: Obama i bråk med polis, ber om ursäkt. (Andra intressanta bloggar om politik, diskriminering, rasism, USA, Vita huset, Barack Obama)

Landshövdingen på Gotland, förre miljöpartistiske språkröret Marianne Samuelsson, beviljar dispens från lagarna efter hur mäktig den ansökande är. Det är ett flagrant brott mot grundlagen.
Nu får ett fall om undantag från strandskyddet, som förbjuder byggande vid vatten, stor uppmärksamhet. Svenska Dagbladet sammanfattar i ledaren Ta mig till havet och gör mig till landshövding:

Lagarna ska gälla oss alla. Just därför bör de vara rimliga och möjliga att följa. Annars skapar vi bara en grogrund för korruption som på sikt urholkar medborgarnas respekt för lagen.

Företagare som skapar jobb, det som var Samuelssons motiv för dispens, ska naturligtvis ha goda villkor — för näringsverksamhet. Inte när det gäller personliga privilegier.
Som vanligt missförstår vänstersidan vad rättvisa är.
Se mer i SVD, DN, AB. (Andra intressanta bloggar om politik, Gotland, tjänstefel, Marianne Samuelsson, landshövding, Miljöpartiet)

Om man ska kontakta svenska regeringen måste man använda engelskspråkiga e-postadresser. Det var S-regeringen som införde denna regel för 10 år sedan, men nu är tilltaget anmält, rapporterar Aftonbladet i Docent anmäler regeringskansliet – engelska e-postadresser bryter mot lagen:

Regeringskansliet bryter mot den nya språklagen genom att använda engelska e-postadresser, enligt tidigare chefen för språkrådet Olle Josephson som anmält kansliet till justitieombudsmannen (JO).
– Det här är en enkel liten skitfråga med stort symbolvärde.
Olle Josephson, numera docent i nordiska språk på Stockholms universitet, ser adresserna som ett politiskt problem.
– Det är en markering att Sverige inte ska styras på svenska, utan på engelska. Man ska kontakta regeringstjänstemän på engelska, och det är en otroligt kraftig symbolmarkering som strider mot lagen, säger Josephson.

Ja, om man ska kontakta någon i regeringens departement måste man använda följande mejladresser:
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]

Alliansen har ändrat något på adresserna:
• När Mona Sahlin var miljö- och samhällsbyggnadsminister löd mejladressen: [email protected]
• När Leif Pagrotsky var utbildnings- och kulturminister var mejladressen: [email protected]
• När Ulrica Messing var arbetsmarknadsminister löd mejladressen: [email protected]

Så liiiiiite bättre har det blivit.
Men nog är det ett bevis på slöhet — eller prestige — att regeringskansliet inte använder också svenska adresser. Det är ju inga som helst problem att använda både en svensk och en engelsk stavning parallellt i två mejladresser. De kan gå till samma inbox ändå.
Därför tycker jag anmälan är rätt. Vi medborgare ska kunna kommunicera med regeringen på svenska, eftersom det kan ske lika enkelt som på engelska.
(Andra intressanta bloggar om språkvård, internet, e-post, epost, mejl, regeringskansliet, regeringen, Alliansen, Socialdemokraterna, politik, svenska språket, språklagen)