Blå-blå majoritet i Norge

Om exakt en månad, 9 september, går norrmännen till stortingsval. Tre nya opinionsmätningar har släppts efter sommaren. Alla visar en klar borgerlig majoritet. Två av partierna kan få egen majoritet, skriver NRK i De blåblå holder på velgerne.
Detta är en stor framgång eftersom statsministern och socialdemokraten Jens Stoltenberg under sommaren kört negativ kampanj och använt skrämseltaktik för att försöka vända den starkt nedåtgående trenden för hans parti. Trots det behåller oppositionspartierna ledningen och ligger väl till för att vinna valet.
Därmed kan två kvinnliga partiledare ta makten i vårt grannland om en månad, Erna Solberg (t h) och Siv Jensen (t v).
Så här kan mandatfördelningen bli enligt NRK/Norstat:
Arbeiderpartiet, Ap. . . . . . . . . . . . . . 47 (-17)
Sosialistisk venstreparti, SV . . . . . . . . 9 (-2)
Senterpartiet, SP . . . . . . . . . . . . . . . 10 (-1)
Rødt (kommunister). . . . . . . . . . . . . . 1 (+1)
Miljøpartiet de Grøna, MDG. . . . . . . . . 0 (0)
RÖDA LAGET . . . . . . . . . . . . . . . . . . 68 (-19)
Høyre, H . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 53 (+23)
Fremskrittspartiet, Frp . . . . . . . . . . . 38 (-3)
Venstre, V (liberaler) . . . . . . . . . . . . . 1 (-1)
Kristelig folkeparti, Krf . . . . . . . . . . . 10 (+-0)
BLÅ LAGET . . . . . . . . . . . . . . . . . . 102 (+19)

Under Obama upplever al-Qaida pånyttfödelse

När president George W Bush lämnade Vita huset var terrornätverket al-Qaida försvagat och hade förlorat stödet bland muslimer, enligt experter som återgavs här i bloggen.
Men nu har USA och andra västländer stängt sina ambassader i ett 20-tal muslimska länder och avråder folk att åka dit av rädsla för ett större terrordåd. Terroristerna kan vara på väg att återta initiativet. Med stort självförtroende proklamerar al-Qaidaledaren Ayman al-Zawahiri att han beordrat nya attacker, rapporterar Washington Post i Zawahiri is said to have ordered terrorist attack.
Detta faktum innebär att kritik nu börjar riktas mot president Obama som oupphörligen sagt att al-Qaida är så gott som besegrat. CNS rapporterar i Obama Has Touted Al Qaeda’s Demise 32 Times since Benghazi Attack (ung: Obama har försökt pracka på folk al-Qaidas upplösning 32 gånger sedan förra sommaren):

— Nya skyskrapor reser sig i New Yorks silhuett, al-Qaida är på väg att besegras och bin Ladin är död, sa Obama 12 september 2012.

Detta mantra har Obama använt sedan valkampanjen 2012, som om läget idag vore detsamma som under Bush. Så är det inte. Tidskriften Foreign Policy rapporterar, ’Defeated’ al Qaeda Experiencing a ’Renaissance’ (ung: ”Besegrat” al-Qaida upplever en ”renässans”):

Är al-Qaida besegrat? Eller starkare än någonsin? … Wall Street Journal skrev i måndags att ”Medan al-Qaidas centrala ledarskap må ha försvagats har resterande delar av nätverket förbytt skepnad till små enheter som blivit osynliga, vilket har gjort hotet svårare att förutse och spåra”. Daily Telegraph beskriver att al-Qaida ”nu upplever något av en renässans” och utgör en varningssignal.

I natt sa Charles Krauthammer i Fox News (video) att vi nu ser resultatet av Obamas vilja att avsluta kriget mot terrorismen:

— Obama sa under valkampanjen att al-Qaida var slut och han sa det så sent som häromveckan. Han menar att detta krig måste ta slut. [Men] nu stänger han 19 ambassader. Vad är detta om inte ett land i krig?

De islamistiska extremisterna är inte längre rädda för USA. Nu hänger det kanske på underrättelsetjänsterna om man ska kunna stoppa angrepp, exempelvis med flytande sprängämnen, som ABC News rapporterar om i Officials Fear ’Ingenious’ Liquid Explosive. Väst är med Obama på defensiven och låter extremisterna bestämma var gränsen för människors frihet går. Extremisternas mål är att avskaffa den frihet som västvärlden står för. Frågan är om vi ska underkasta oss detta eller stå upp för våra värderingar.

Fredrik Reinfeldt 48 år

Statsminister Reinfeldt firar idag sin 48 årsdag. Han är redan den åttonde längst sittande statsministern i Sverige. Han har passerat Thorbjörn Fälldin och om fyra månader går han om Arvid Lindman och Ingvar Carlsson som båda var statsministrar i 7 år och några dagar.
Göran Persson satt 61 dagar längre än Olof Palme, 10 år och 198 dagar. För att slå dessa båda behöver Reinfeldt regera fram till 22 april 2017. Det skulle inte förvåna mig om det är ett datum han vill nå fram till. När man så länge som Reinfeldt innehaft det högsta offentliga ämbetet i landet en vanlig medborgare kan inneha, tror jag inte man kan blunda för historien. Om han vinner valet 2014 och avgår senvåren 2017 slår han alla statsministrar utom Tage Erlander, Louis De Geer, Per Albin Hansson och Erik Gustaf Boström.
Ingen dålig bedrift av grabben från villaförorten Täby.
Vad har han uppnått så här långt?
Ja, själv anser jag det vara en bedrift att sänka skattetrycket från 48,3 procent av BNP 2006 till 44,2 procent år 2012. Skatterna är fortfarande alldeles för höga, men utvecklingen går i rätt riktning.
Tillväxten i landet, som BNP per capita, har vuxit från 362 600 kr till 374 200 kr, alltså 3,2 procent på sex år. Inget lysande resultat i sig, men det är starkt med tanke på den internationella konjunkturen.
När det gäller jobb och sysselsättning konstaterar SCB i sin senaste rapport att andelen ungdomar ”som varken arbetar, studerar eller går ett arbetsmarknadspolitiskt program … var 7,5 procent år 2011. Det gör att Sverige tillhörde den grupp länder som hade lägst andel personer i denna grupp.”
Antalet sysselsatta i åldern 15-74 år uppgick enligt SCB under det första kvartalet 2013 till 4 609 000 personer, vilket är en ökning med 38 000 jämfört med motsvarande kvartal 2012. I SCB:s rapport om arbetskraftsutvecklingen finns detta diagram över utvecklingen sedan 2005:

Denna sysselsättningsutveckling har skett medan omvärlden gått in i djup ekonomisk kris. Samtidigt har Sverige statsfinanserna i ordning. Inga skenande underskott som i tidigare lågkonjunkturer.
Inget dåligt resultat.
Visst saknar Fredrik Reinfeldts regeringstid så här långt de där radikala och omvälvande politiska förändringarna som media och vi som följer politiken utifrån önskar oss. Men det är väl just detta som är Reinfeldts signum: att avstå från dramatiska och teatrala åtgärder för att i lugn och ordnade former förändra samhället i gynnsam riktning.
Vinner han valet nästa år har han alla möjligheter att bli en av Sveriges främsta statsministrar genom tiderna.

Den som gör vinst till ett fult ord blir fattig

Vi har haft en liberal våg i Sverige sedan 1980-talet. Vi har blivit ett friare land på många sätt. Vänstern har länge varit på reträtt. Men än sparkar liket. Vänstern försöker komma tillbaka genom att fula ut allt som har med ”vinst” att göra. Vinst i välfärden anses vara stöld och girighet. Och SVT vrider till vänsterretoriken ytterligare i Dokument inifrån-avsnittet ”Lönesänkarna” som nyss gick i sommarrepris.
Under en timme mejslades fram en bild av att lönerna sänkts i Sverige medan aktieägarnas vinster skjutit i höjden. Anställda får, hävdade man, numera en andel av produktionen som är lika låg som på det fattiga 1910-talet. Istället roffar de onda kapitalisterna åt sig.
Men redan efter första utsändningen i SVT konstaterades det att programmet var hårt vinklat och inte gav en korrekt bild av utvecklingen. I TCO-tidningen sa chefekonomen Göran Zettergren att det blir missvisande när man bara studerar löneandelen i industrin snarare än i hela näringslivet. Inom industrin har det skett en hel del strukturomvandlingar. Delar har knoppats av och blivit separata tjänsteföretag. Då kan löneandelen falla i industrin medan den stiger i tjänstesektorn.
Därför har SVT fel när man försöker mata in slutsatsen att löntagarna har fått en allt lägre andel av produktionen och tillväxten.

– Sedan början av 1980-talet har löneandelen pendlat ganska stabilt runt 60 procent. Vi har således ingen trendmässigt fallande löneandel i Sverige, säger Göran Zettergren hos TCO.

Alltså är fakta det som SVT försöker utmåla som myt.
Det var också intressant att se hur SVT försökte utmåla jobbskatteavdragen som något negativt, en manipulation från borgarna. Men vad spelar det för roll för löntagarnas köpkraft om de får högre reallön genom skattesänkningar eller genom högre bruttolön? Vari består det onda i att behålla mer av lönen? Är det verkligen något negativt om trycket på lönhöjningar och ökade personalkostnader för näringslivet minskar? Är det inte bra att skapa bättre konkurrenskraft för svenskt näringsliv i en hårdnande global konkurrens?
Nej, man hade bara ett mål med Dokument inifrån: att svartmåla vinster.
Det är så här vänstern försöker återta initiativet i den politiska retoriken. Fula ut vinst som något skumt, skadligt och omoraliskt.
Men ett samhälle utan aktörer som gick med vinst skulle vi snabbt byta från ökad välfärd till ökat armod. Just den utveckling vi sett i alla länder som fallit för vänsterns falska locktoner.

Ramadan svensk tradition?

När Nyhter24 ställer frågan till riksdagsledamöter blir svaret som i rubriken på artikeln, Politikerna: ”Självklart är ramadan en svensk tradition”.
Enligt flera partiföreträdare är det en ”svensk tradition” så fort någon som bor i Sverige firar något. Man tar sig för pannan.
Hur långt får förflackningen av orden och dess innebörd gå i viljan att dölja kulturella skillnader och de utmaningar de innebär? Snacka om att sticka huvudet i sanden och förvanska språket. Mina tankar går till George Orwells ”1984”. Så länge politiker inte ser verkligheten i vitögat kommer utmaningarna att förvandlas till allt värre motsättningar och segregation.
Nyheter24 har ställt frågan också till allmänheten. Av dessa svarande mer än 86 procent nej. Bara drygt 3 procent svarar ja.
Hur kommer det sig att partierna hamnat så långt ifrån folket när det gäller dessa frågor? Det blir ett uppenbart demokratiproblem när 90 procent av riksdagen bara har stöd hos 3 procent i befolkningen.
En politiker som avviker är kristdemokratiske riksdagsmannen Roland Utbult. Han svarar om ramadan: ”Nej, det är inte en svensk tradition. Inte i betydelsen svenska sedvänjor som förts vidare genom generationerna. Men det är en jätteviktig del av det muslimska året.”
Till Världen idag säger han att han är förvånad att övriga politiker svarade ja och tillägger:

— Jag tror att de gjorde det av rädsla för att stöta sig med de muslimska väljarna. Att den breda allmänheten har en annan uppfattning stör dem inte eftersom de tror att de på det här sättet framstår som progressiva, om inte annat så i medias ögon.

”Progressiva” var ordet. Jag skulle hellre kalla deras hållning utopisk. På samma sätt som vänstern vill uppnå total jämlikhet (trots att Stalin, Mao och Pol Pot visat vart en sådan politik utopi leder) vill samtliga gamla partier uppnå total integration nu omedelbart. De drömmer om en etniskt smältdegel (Melting pot) i multikulturell anda utan några som helst kulturkrockar. Då är ramadan lika betydelsefull för Sverige som midsommar.
På ett principiellt plan är det naturligtvis så att det inte går att rangordna olika kulturers högtider. Men dessa högtider är förankrade i traditioner med geografisk förankring. Ramadan i Mellanöstern och Midsommar i Sverige. Men tvärtom? Nej. I Mellanöstern är midsommar lika lite en tradition som ramadan är i Sverige. Det är ett påståendet som riksdagens ledamöter borde ställa upp på. Tragiskt nog medger de säkert att svensk midsommar inte är en tradition i Mellanöstern.
Att förneka det svenska, men bejakar det utländska är en trend inom de mediala och politiska etablissemangen. Den är fruktansvärt tröttsam. Och något man inte har stöd för hos det svenska folket.
Se mer: Traditioner kan inte tvingas fram (Liv & rätt).