I höstas uppmärksammade afrikakännaren och journalisten Pär Krause bristerna i biståndet i en ny bok som han bland annat presenterade i poddradiointervju i Frihetsjournalen: Biståndsindustrins krassa intresse. I vintras publicerade han en rapport som granskar de 4,2 miljarder (!) skattekronor som SIDA varje år pumpar ut i olika organisationer: Miljardrullning till vänsterorganisationer.
Nu kommer journalisten Jan Mosander med boken Pengarna som försvann, där han avslöjar hur biståndspengarna inte alltid används som det var tänkt. Till Expressen säger han:
— Man får ibland uppfattningen att det inte finns någon som helst respekt för pengars värde . . .
— Det var en ganska dyster inblick men den väckte min nyfikenhet. Jag tyckte att det var konstigt att det alltid bara rapporterades om biståndsprojekt som var lyckade och framgångsrika, säger Jan Mosander.
Trots dessa fiaskon finns det ingen budgetpost i statsbudgeten som under 2000-talet ökat så dramatiskt som biståndet. Riksdagspartierna ser bistånd som avlatsbrev — betalda av oss skattebetalare — för att framstå som goda och generösa. Det är en vidrig hantering. Hur länge ska detta hyckleri få fortgå?
(Andra intressanta bloggar om politik, bistånd)