För bara någon vecka sedan ledde Barack Obama i delstaten Nordkarolina med över 15 procentenheter över Hillary Clinton. Nu skriver New York Times (som givit Obama mycket, mycket positiv bevakning), att Clinton nu har chans att vinna sedan Obamas ledning i opinionsmätningarna minskat till några procent, Suddenly, North Carolina Is Facing Tighter Race. Tidningen förklarar förändringen så här:
Många väljare i delstaten hade just börjat rikta intresse till det demokratiska primärvalet när Obamas glöd börjat falna. När de satte på TV-apparaterna såg de en kandidat som uppträdde irriterat i senaste debatten, och helt nyligen ett oavbrutet upprepande av upprörande uttalande av hans långvariga pastor Jeremiah Wright, från vilken Obama nu brutit med.
Tidningen vill göra kollegorna i TV-medierna ansvariga för Obamas problem. Men det var ju Wright som själv såg till att han åter hamnade i rampljuset, genom att hålla flera upprörande tal förra helgen och hos Washingtons pressklubb uppträda på ett sätt som bekräftade alla kontroversiella klipp som visats från tidigare predikningar. Wright förnyade återigen anklagelsen att regeringen spridit hiv/aids för att döda svarta.
Och det är inte Wright och hans uttalande som nu försvagar Obama, utan det faktum att Obama hanterat Wright-skandalen så vankelmodigt och osäkert. I det tal där Obama förklarade sin relation till Wright (som här i bloggen sågades, men som av medierna hyllades) tog han inte avstånd från Wright. Först när Wright gjort nya vanvettiga uttalanden, tog Obama till slut avstånd från honom. Varför gjorde han inte det direkt? Varför väntade han? Och varför ändrade han sig?
Här uppstår Jimmy Carter-vibbar, som väcke minnen av den mest inkompetente president USA haft i modern tid och som var totalt oförmögen att fatta beslut. En president måste kunna avgöra svåra frågor snabbt. Det gäller inte sällan liv och död. En president måste därför ha en stark karaktär, en ryggrad som gör att han eller hon inte ryggar tillbaka för svårigheterna utan med energi och kraft tar sig an dem, avgör dem.
Obama har sått tvivel på att han är beslutsförmögen när det verkligen gäller. En fatal karaktärsbrist.
Hillary Clinton gör nu allt för att skapa en kontrast mot Obamas obeslutsamhet och hennes egen förmåga att hantera kriser och svåra avgöranden. Och hon gör det med framgång. Än är inte demokratiska partiets nomineringsprocess över… (Andra intressanta bloggar om USA, pres.valet, McCain, Obama, Clinton)