Det är inte bara Alliansen som blivit försvarare av den sönderreglerade arbetsmarknaden, utan också sverigedemokraterna. De vänder sig till arbetarklassen och satsar på mjuka välfärdsfrågor, vilket sätter den invandrarkritiska profilen i ett bättre ljus. Det är taktiskt smart. Och i europavalet 2009 har man också letat upp en lucka i politiken som man kan fylla, rapporterar Göteborgs-Posten i Sd siktar mot Europa:
Framtiden är i första hand valet till Europaparlamentet 2009. Sverigedemokraterna hoppas kunna stjäla Junilistans röster, men också locka över vilsna EU-motståndare från miljöpartiet. Om nu språkröret Maria Wetterstrand får stöd för sin EU-positiva linje.
Vill man vara underdog är EU-motståndet som gjutet. Det har också något av vänster över sig imagemässigt, och är därmed också ett sätt att fila av de vassa kanterna på partiets profil och historiska bakgrund.
En nackdel med en storseger i europaparlamentsvalet kan dock bli att partiet då redan fått sin seger som nykomling i storpolitiken och inför riksdagsvalet blir ett parti bland de andra — just det junilistan fick uppleva. Samtidigt har sverigedemokraterna bättre organisation ute i landet, så det är upp till de gamla partierna: de måste ta diskussionen i frågor de helst talar tyst om.
Jag hoppas det blir en debatt i sakfrågor, inte i påhopp och våld. Då kan det bli bra för demokratin. Men samtidigt har jag ju inte hymlat om att jag vill se en borgerlig majoritetsregering också efter valet 2010. (Andra intressanta bloggar om politik, sverigedemokraterna, alliansen, regeringen)