I Expressen kultur skriver juristen Thomas Engström, Unionen förtjänar inte medborgarnas tillit:
Jag tror att människor känner på sig, i varenda nervcell i kroppen, att EU-institutionerna drar till sig fel slags folk. Vilken politiskt engagerad människa vill sätta sig och pendla mellan Strasbourg och Bryssel för att där hålla meningslösa omröstningar i icke-frågor, när de borde ha stannat i sina huvudstäder och bedrivit politik på riktigt?
Det aldrig upphörande legalistiska svamlet om fördragsändringar och direktivformuleringar, det aldrig sinande fluffpladdret om framtidsutmaningar och visionär samverkan, hela det tysk-franska begreppsmaskineriets makalösa kapacitet att på högsta antal tecken säga så absolut lite som möjligt av värde och innebörd – folk anar att det någonstans under dessa lager av skitprat finns någonting djupt stötande. En beröringsskräck gentemot gamla hederliga politiska prioriteringar, och därmed gentemot väljarna som sådana, och deras ytterst konkreta vardagsbekymmer.
Mitt i prick. Det är hopplöst att höra EU-parlamentariker försvara det ogenomträngliga förhandlingsspelet inför beslut som minst av allt bryr sig om vad Europas folk tycker. Dessa eviga förhandlingar är ett sätt att befria sig från folkviljan och göra demokrati till en vacker kuliss utan varje form av inflytande.
Visst kommer de kortsiktiga effekterna att bli negativa. Osäkerhet skapar alltid oro. Men dessa tillfälliga negativa effekter är ingenting jämfört med det monstruösa elände EU kommer att försätta kontinenten i om man obehindrat fått fortsätta.
Fokus nu borde vara att lära av misstagen, och de är oändliga, och göra om europasamarbetet till något som förankras i verkligheten och där medborgarna har ett avgörande inflytande om inriktning och innehåll.