Med anledning av att Nato-toppmöte startar idag i Rumänien skriver Sydsvenskan, Symboliskt i Bukarest:
På dagordningen står tidigare Sovjetrepublikerna Ukrainas och Georgiens närmande till försvarsalliansen. Mötet hålls i ett groteskt palats som kommunistdespoten Nicolae Ceausescu lät bygga. Sällan har det varit så uppenbart hur mycket som hänt på tjugo år – med världsläget och med Nato. Fast i svensk politik är det inte något som diskuteras på allvar.
Och vems är felet? Socialdemokraterna. Man stoppar huvudet i sanden och låtsas att vi fortfarande lever på 1980-talet. De borgerliga partierna har att förhålla sig till detta, eftersom man — lindrigt uttryckt — inte har några väljare att vinna på att ensamma ta upp diskussion om säkerhetspolitiskt samarbete med krav på att vara solidariska mot andra länder som utsätts för angrepp. I internationell politik skyr socialdemokratin allt vad förpliktande solidaritet heter.
Men rapporterar Svenska Dagbladet: Fler svenskar positiva till Nato. Även om en majoritet av fortfarande är emot ökar andelen som förespråkar Nato-medlemskap: 29 procent säger ja (+5 sedan 2004) och 53 procent säger nej (-6). Och detta trots att ingen driver positiv kampanj för medlemskap, medan många aktivt och öppet står för motstånd.
Det ser ut som om det är folket som här går i spetsen, medan försvars- och utrikespolitikerna trött lommar långt därbakom. (Andra intressanta bloggar om politik, försvaret, säkerhetspolitik, Nato)