Nathan Shachar skriver hos Newsmill, Vänsterns våldsromantik förvärrar den grekiska tragedin:
Bakom Greklands ekonomiska kris jäser en moraliskt-intellektuell kris, som inte kan lösas med krispaket eller brandkårsutryckningar […]
Nyckeln till Greklands framtid och frid är mer politisk än ekonomisk – och med “politik” menas då inte partiväsendet, utan våldet. Det är inte bara grekiska anarkister och terrorligor i “det svarta blocket” som blockerar förnuftiga utvägar. Flera av de etablerade vänsterpartierna och fackföreningarna är militant stridslystna, fångna i en svartvit världsbild som på förhand utesluter prövning och kompromisser. […]
Med våld och hot har fanatiker skaffat sig ett förlamande inflytande över både den högre utbildningen och den offentliga debatten. Som alltid i sådana lägen är frestelsen stor för press och politiker att jamsa med och ligga lågt – vi har sett det på närmre håll. Men priset är desto högre. Den grekiska krisens sensmoralen, för vår del, är inte bara makroekonomisk.
Ja, man kan fråga sig varför EU lät Grekland bluffa sig in i EMU. Men euron har man fått någon annan att skylla på för sitt eget hejdlösa slöseri utan varje tanke på ansvar. Grekland bör lämna euron och devalvera ekonomin tillbaka till en nivå som motsvarar landets produktivitet.
(Andra intressanta bloggar om Europa, Grekland, finanskris, statsskuldskris, politik, ekonomi, EMU, euro, stabilitetspakt, EU, EU)