Högsta domstolen struntade häromdagen i Europarätten, och utdömde två straff för ett skattebrott. Det är ett tecken på hur svårt svenskt domstolsväsende har att släppa sin dragning åt att vara partisk till förmån för statens myndigheter, och därmed förvägra medborgarna sina rättigheter.
För mig är detta ett mycket större och viktigare problem än de integritetslagar som på senare år väckt sådan het debatt.
Vad är mer integritetskränkande än att möta partiska domstolar?
Därför är den allra största fördelen med vårt EU-medlemskap att Europarätten, som i högre grad än svensk rättstradition fokuserar på medborgrätt och äganderätt, blivit svensk lag. Domstolarnas trots mot denna utveckling beror på att vi befinner oss i ett övergångsskede. Med tiden kommer svensk rätt att i allt mindre utsträckning sätta överheten framför den lille medborgaren.
I Barometern skriver Per Dahl, Europa växer samman till en rättsgemenskap:
Svenska domstolar verkar allmänt ointresserade av att få del av förhandsbesked från EG-domstolen; ändå genomtränger våra gemensamma europeiska lagar snart sagt varje juridiskt område, inte bara den arbetsrätt som skapat så stora rubriker. […]
En av orsakerna till detta är nog också den allmänna oviljan i svensk politik att över huvud taget erkänna domstolars och juristers betydelse för rättstillämpningen, en attityd som är ett arv från år av socialdemokrati. Ändå har alla de små besluten i enskilda fall naturligtvis en mycket stor betydelse för hur lagen tillämpas i praktiken.
Ja, i grunden tror jag svenska juridikens ovilja mot medborgerliga rättigheter bottnar i att Sverige varit monarki, där domarna utsågs av och agerade på kungens uppdrag. Då dömde de naturligtvis inte mot kungen, och därmed inte till förmån för de små i samhället.
När Socialdemokratin tog över statsmakten från kungen, har de fortsatt att se domstolarna som myndigheter bland andra. Och myndigheter ska agera på regeringens uppdrag. Alltså döma till statens fördel i exempelvis skattemål.
Ingen yrkeskår är så beroende av regeringengen som domarkåren för sin yrkeskarriär. Man blir inte hög domare utan att statsministern godkänner det. Domarna har alltså varit regeringens trälar.
Det är därför oerhört centralt att den grundlagsöversyn som riksdagen behandlar i vår, och efter valet, innehåller steg som gör domstolarna mer oberoende. De skiljs från förvaltningsmyndigheterna i grundlagen och domarnas utnämning ska ändras och bli mindre politiska.
Om detta borde vi diskutera mera. Här finns grunderna för verklig integritet och rättsstat.
(Andra intressanta bloggar om domstolar, Europakonventionen, medborgarrätt, juridik, grundlagen, samhälle, politik, skatter, mänskliga rättigheter, straff, rättssäkerhet, integritet)