Irak avhandlades inte i förra blogginlägget. Jag hoppas att Irak kan bli det land som bryter mönstret som varit så dominerande i regionen i alla år, och byter förtryck via auktoritära regimer till frihet och utveckling i demokrati.
När 93 procent av rösterna i parlamentsvalet räknats, leder åter sekulära Irakiska listan. Det rapporterar al-Jazeera i Allawi back in Iraq vote-count lead:
De senaste resultaten från röstsammanräkningen i Iraks parlamentsval visar att Irakiska listan, som leds av förre premiärministern Iyad Allawi, återtagit en knapp ledning. Rättsstatsalliansen med Nuri al-Maliki leder i Bagdad. […]
Troligen beror sunniternas stöd för Allawi [som är shia] på hans icke-sekteristiska hållning och återkommande fördömanden av inflytandet från Iraks mäktiga shiitiska granne, Iran.
I en intervju med Reuters på fredagen sa Allawi att han inte kommer att acceptera al-Malikis “enmansstyre”, vilket kan leda till långa förhandlingar om en ny regering.
“Vårt fokus är på välfärden för folket, oavsett vilken konstellation regeringen kommer att få eller hur länge det kommer att ta”, sa Allawi.
“Vi siktar inte på att snabbt forma en regering … eftersom det kan leda till samma misslyckande som vi sett de senaste fyra åren. Enpartistyret. Vi accepterar det inte.
Allawi utesluter dock inte en koalition med al-Maliki. “Om han ändrar attityd, inte i ord utan i handling … då kommer vi naturligtvis att vara beredda att samarbeta med honom”, sa han.
“Dynamiken har förändrats, och det kanske får honom att inse att han inte har någon framtid om han fortsätter som hittills.”
Det här låter som partiledare efter vilket demokratiskt val som helst, eller hur? Man blir glad. Här ställs villkor för förhandlingar, inte hot om att döda motståndarna.
Iraks konstitution innebär att det kommer att bli en lång process innan regeringen är klar. Först ska president och vicepresidenter väljas, sedan har presidenten att ge uppdrag till regeringsbildare.
Det finns risk för våld under denna period då det är oklart vem som ska regera. Så skedde efter förra valet. Vi får verkligen hoppas att Irak tagit många steg framåt och att striderna som förde landet till randen av inbördeskrig inte upprepas.
I så fall visar det hur demokratiprocessen ger önskat resultat. Därmed bevisas det riktiga i att ta kampen mot fundamentalisterna.
(Andra intressanta bloggar om politik, Irak, val, demokrati,MR, frihet, yttrandefrihet, islamism, terrorism, Iran, Mellanöstern)