Barnen i väst blir bara fetare och fetare. Det får alla sociala ingenjörer att explodera i nya former av förmynderi. Skatt på socker, säger vissa. Mer idrott i skolan och förbud mot sötsaker inom en viss radie kring skolorna, säger andra.
I Göteborgs-Postens ledare listas andra insatser upp inför regeringens folkhälsoproposition, Varning för feta barn.
G-P talar om ”frestelser”. Och för sociala ingenjörer handlar det om att försöka ta bort alla frestelser ur barnens liv. Det är ju en totalt vanvettig väg. Att leva som människa innebär att ständigt möta nya frestelser av alla slag. Att bli vuxen människa är ju att ha lärt sig att hantera alla frestelser, att stå emot djuriska impulser och göra medvetna val. Att bygga karaktär och se till att det egna intellektet, inte impulserna, styr våra liv.
Det är ju detta som är att vara människa. Något annat än att degradera sig till djurens primitiva tillstånd.
Föräldrarådgivning och kurser är säkert bra, men grundproblemet är ju att föräldrar inte längre är föräldrar. De har ingen auktoritet och får inte utöva föräldrarskap så att barn lär sig se frestelser framför ögonen utan att omedelbart falla för dem.
Det skär i mitt hjärta att se hur förmyndarmentaliteten successivt tömmer det mänskliga varandet på innehåll och reducerar oss till primitiva varelser som ska skyddas från våra tillfälliga impulser, snarare än att bygga upp vår individuell karaktär för att lära oss hantera dem. (Andra intressanta bloggar om politik)