Spekulationerna är igång om vem de 27 regeringscheferna kommer att utse till ordförande för deras toppmöten, och därmed ta över mycket av det roterande ordförandeskapets uppgifter. Denna presidentpost med en mandatperiod på 2,5 år inrättas om Irland den 2 oktober röstar ja till Lissabonfördraget.
Så här ser topplistan över kandidater ut just nu, om man får tro den engelskspråkiga pressen.
Tony Blair, 56
Storbritanniens premiärminister 1997-2006 (Labour)
Hade förut stöd av Nicolas Sarkozy, men denne ombytlige fransman talar sig nu varm för nr 2 i denna lista. Från vänsterhåll invänder man också mot Blair. Exempelvis avvisar EU-parlamentets gröna grupp Blair i dag i ett pressuttalande: “Hans Thatcher-inspirerade nyliberala politik har sått de frön som resulterat i den nuvarande finansiella krisen”. Nu har detta parti, och EU-parlamentet överhuvudtaget, inget inflytande i frågan. Men det visar att Blair är en omstridd person. Och bara det skrämmer i den strikt konsensusstyrda EU-miljön.
Felipe González, 67
Spaniens premiärminister 1982–1996 (Socialist)
Gonzalez ledde Spanien in i EU, men föll i en korruptionsskandal. Han är en stark EU-vän och det sägs att Sarkozy nu stöder honom. Men han är en socialist i ett Europa som nu domineras av borgerliga regeringar och borgerligt EU-parlament. Dessutom är EU-kommissionens ordförande Barroso från samma trakter, grannlandet Portugal.
Jean-Claude Juncker, 54
Luxembourgs premiärminister sedan 1995 (Kristdemokrat)
Som stark EU-vän nämns han ofta som kompromisskandidat i alla möjliga sammanhang. Men Luxembourgs motsträvighet när det gäller skatteparadis har kanske gjort honom mindre aktuell. Hans minimala land är dessutom kraftigt överrepresenterat redan som det är. Men EU:s konsensusmentalitet gör honom nog starkare än man vill tro.
Paavo Lipponen, 68
Finlands statsminister 1995-2003 (Socialdemokrat)
Norden har aldrig haft någon framträdande post i EU. Sedan danske Anders Fogh-Rasmussen blivit Nato-chef nämns Lipponen som nordisk kandidat till högre poster. Det kanske är honom Reinfeldt syftar på när han vill se en lågmäld och tillbakadragen president? Men en socialdemokrat känns inte särskilt representativt för EU.
Wolfgang Schüssel, 64
Österrikes kansler 2000-2007 (Konservativ)
Det ryktas att Tyskland gärna ser honom. De tyskspråkiga européerna är underrepresenterade när det gäller EU:s högsta poster. Hans partifärg ligger också i linje med opinionen i Europa. Förut har Tyskland alltid låtit Frankrike styra det europeiska samarbetet, som ett arv från andra världskriget. Men de kan med viss rätt hävda att det nu borde tillhöra historien.
Angela Merkel, 55
Tysklands förbundskansler sedan 2005 (Kristdemokrat)
Även självaste Tysklands drottning nämns som EU-president, men det tror jag inte på. Hon har ett förbundsdagsval att vinna i september och det borde vara för tidigt för henne att lämna den tyngsta politiska posten i Europa. Däremot kommer hon nog att ha ett tungt ord med i laget om vem som får EU-presidentposten. Reinfeldt lyssnar säkert mer på henne än på många andra.
Guy Verhofstadt, 56
Belgiens premiärminister 1999-2008 (Liberal)
Om maktspelet skulle landa i att en liberal skulle komma ifråga, då har han nog goda chanser. Frankrike och Tyskland gillar ju också att vända sig till BeNeLux-länderna när det visar sig svårt att komma överens om andra namn. Men nog känns det som en tillbakagång till EU före utvidgningarna på 1990- och 2000-talet.
Ja, om Fredrik Reinfeldt får bestämma kan det ju bli någon helt otippad person. Han brukar tänka i helt egna banor. Skulle inte förvåna mig om han vill utse en kvinna för att vinna trumfkort i jämställdhet inför nästa års svenska riksdagsval.
Men vem? Jag tror Margot Wallström upplevs som alltför lättviktig ute i Europa. Ingen av de 10 avgående kvinnliga EU-kommissionärerna verkar ha gjort starkt intryck. Irlands förre president Mary Robinson, 65 (Labour) är nog inte intresserad att återgå till dagspolitik. 
Kanske Greklands utrikesminister Dora Bakoyannis, 55 (borgerlig)? Hon har varit parlamentariker i 20 år, borgmästare i Aten, haft flera ministerposter och varit nära att bli partiledare och därmed premiärminister.
Nej, om jag ska gissa, så tror jag Tyskland anser att någon ur deras sfär ska leda EU på denna nya post. Därför: Wolfgang Schüssel. Han är varken för stark eller för svag, och har rätt politisk färg.
Mer i medierna: Guardian nämner två tidigare socialdemokratiska premiärministrar Paavo Lipponen, Finland, och Felipe Gonzales, Spanien, i Europeans will never vote for Blair.Independent nämner Luxemburgs premiärminister Jean-Claude Juncker och även Tysklands förbundskansler Angela Merkel, utöver Blair och Gonzales i Can anyone stop Blair becoming the first president of Europe?.Sunday Telegraph nämner Gonzales till huvudkandidat, samt Österrikes förre kansler Wolfgang Schüssel, Belgiens förre premiärminister Guy Verhofstadt och Juncker i Blair faces disappointment in bid to become European Union’s president.Financial Times nämner Blair, Gonzalez och Juncker, AFP nämner Blair och Gonzalez, Sunday Herald nämner Blair, Gonzalez och Junker.(Andra intressanta bloggar om politik, Europa, EU, EU, EU-parlamentet, EU-toppmöten, Moderaterna, Fredrik Reinfeldt, Tony Blair, Margot Wallström, EU-kommissionen, EU-ordförandeskap)