Det är utmärkt att partipolitiker äntligen börjar förstå att vi behöver höghastighetsjärnväg i Sverige. I Svenska Dagbladet skriver kommunpolitiker, inklusive Moderater, om nödvändigheten av att satsa på transportsystemet, Bygg höghastighetsjärnväg längs E4:an. De avslutar sin artikel så här:
Vi har ingen tid att förlora. Målet måste vara att vi i Sverige ska kunna inviga vår första höghastighetsbana senast år 2025 – det vill säga nästan 45 år efter Europapremiären i Frankrike och lagom till att Japans höghastighetståg hunnit fylla 60. Bättre sent än aldrig.
Men varför satsa på 60 år gammal teknik för höghastighetståg?!
I Kina invigs nästa år världens första långdistanssträcka för monorail med magnetdrift mellan Shanghai och Hangzhou. Resan på 20 mil kommer att avverkas på 27 minuter i hastigheter omkring 400 km/tim. (Bilderna är från Shanghai-banan)
Det är onödigt att blicka tillbaka i tiden när vi ska bygga ny järnväg i Sverige. Vi borde sikta på den senaste tekniken.
Nackdelen med magnetdrift är att investeringskostnaden är mycket hög. Därför har inga andra långdistanssträckor beslutats, än Shanghai-Hangzhou. Men all ny och revolutionerande teknik är kostsam i starten. Det gäller också att finna lösningar som är driftsäkra och uthålliga. Men erfarenheterna växer, först med de många korta sträckor där magnetdrift sedan flera år används (särskilt till flygplatser), och nu den första längre sträckan i Kina.
Visst vore det trevligt att kunna resa city till city mellan Stockholm och Göteborg på 1 tim och 15 minuter? Och på under två timmar till Helsingborg. Därtill utan att ha förbrukat särskilt mycket energi.
Jag tycker vi borde våga satsa framåt, på framtidens lösningar.
Se mer i bloggen: Europa satsar på järnväg, Regeringen borde satsa på nya järnvägsspår, Snabbtåg borde bli regeringens visionära satsning, Näringslivet visar hur lönsam höghastighetsjärnväg blir, Obefintlig järnvägsutbyggnad sinkar tillväxten
(Andra intressanta bloggar om politik, tillväxt, järnväg, tåg, höghastighetståg, snabbtåg, monorail, trafik, teknik, pendling, samhällsplanering, miljö, klimat, växthuseffekten)