Efter gårdagens rapport i bloggen om stämningar och intryck, är det nu dags för att kolla vilket budskapet blev från arbetarrörelsens högtidsdag. (Banderollen på bilden: “Våra stålar bort från börsen”)
Med all rätt kritiseras Mona Sahlins förstamajtal för att inte gå ihop, särskilt när det gäller jobben. Här tre tidningsledare som fokuserar på det spretiga budskapet:
Dagens Nyheter i Jobben sist:
Liksom alla öppet trogna socialdemokrater bar Sahlin förstamajnålen med budskapet ”Jobben först”. Man varken hon eller LO-ordförande Wanja Lundby Wedin trummade in det. Partiledaren valde att trycka på förslaget att pensionärer ska få lägre skatt … Lundby-Wedin vill se slopande av karensdagen som ett tungt S-löfte i valrörelsen 2010. Det är självfallet också en prioritering Socialdemokraterna kan göra. Men inte heller den har något samband med ”Jobben först”.
Göteborgs-Posten i Nötta budskap från Sahlin:
Mona Sahlin hade spenderbyxorna på sig på första maj, med krav på både sänkt pensionärsskatt och höjd a-kassa. Mer svävande var hon om hur kalaset skall betalas.
Sydsvenska Dagbladet i Den skördetid snart kommer:
Gång på gång återkom Sahlin till den skördetid som väntar om Socialdemokraterna ”och våra vänner i Vänsterpartiet och Miljöpartiet vinner valet”. Då skall a-kassan omedelbart ”repareras” …
Men i sitt förstamajtal i Alingsås sparkade Sahlins koalitionspartner, Vänsterpartiets ordförande Lars Ohly, obekymrat mot S, som han kritiserade för att ha varit med och tagit fram ett pensionssystem som ”bygger på spekulation”, för att ha medverkat till EU-parlamentarikers ohemula lönelyft och för att facket och arbetarrörelsen släppt igenom bonussystem och höga löner.
Med sådana vänner är det inte säkert att Mona Sahlin behöver så värst många fiender för att en valseger 2010 skall glida henne och Socialdemokraterna ur händerna.
Men vad skulle Sahlin gjort istället? Svenska Dagbladet ger svar i Lockar knappast mittenväljarna:
Om Sahlin hade velat sätta en tilltalande statsmannamässig bild av sig själv borde hon till att börja med ha passat på att i sitt förstamajtal förklara borgfred mellan S och regeringen under det kommande halvåret då statsminister Fredrik Reinfeldt tar över rodret på EU-skutan. Det hade gått hem hos mittenväljarna.
Men har S några problem? Folkbladet (S) svarar nej i ledaren Nyfikenhet och respekt:
Socialdemokratins “kris” är överdriven. TV 4: s opinionsundersökning i går visade på en fortsatt ledning för oppositionen.
Men vad har S att komma med konkret? Dagbladet (S) skriver om IF-Metall-ordföranden Stefan Lövdens tal, Sorgsen, arg, kampvillig:
Han pläderade inför säkert ett tusental åskådare på Stora Torget i Sundsvall för ett nytt kunskapslyft. Det var ju 90-talskrisens mest lyckade sätt att möta krisen. Det gav många en chans att gå vidare, och det gav samhället tillgång till utbildad arbetskraft när krisen en gång hade övervunnits.
I Aftonbladet (S) finns följande citat på ledarsidan:
“Det räcker inte att den socialdemokratiska politiken är som borgarnas fast med lite mer pengar i budgeten”
LO:s avtalssekreterare Per Bardh i sitt Första maj-tal.
Detta citat summerar också mitt intryck. Socialdemokraterna har ingen oppositionspolitik som håller ihop och blir ett trovärdigt alternativ till regeringens. Att tala om jobb, men föreslå höjda bidrag och höjda skatter, blir bara motsägeslefullt.
Vad vilja Socialdemokraterna? Den frågan fick inget svar igår.
(Andra intressanta bloggar om politik, 1 maj, första maj, socialism, Socialdemokraterna, demokrati, Sverige, historia, samhälle, Mona Sahlin, Wanja Lundby-Wedin, LO)