De unga luras i dagens skolsystem, skriver Östgöta Correspondenten i dagens ledare, Högre krav höjer högskolans kvalitet:
I dag kan man komma in på högskolan utan att vara godkänd i gymnasiets kärnämneskurser i svenska, engelska och matematik … Högskolestudier kräver att studenten kan läsa och förstå abstrakta texter på svenska och engelska, uttrycka sig skriftligt på korrekt svenska samt behärska grundläggande matematik.
Därför är det inget annat än bedrägeri att lura gymnasister som inte har klarat A- och B-kursen i svenska, eller A-kurserna i engelska och matematik, att de kan klara högskolestudier.
Utbildningsminister Jan Björklund (FP) har därför drivit igenom skärpningar av behörighetskraven som börjar gälla 2010. Dessutom kommer han i gymnasiepropositionen som läggs fram i maj att ytterligare höja kraven på svenska och engelska när det gäller högskolebehörighet, skriver tidningen och fortsätter:
Vänner av svenska språket bör jubla. Detta innebär en rejäl uppvärdering av svenskämnet. Luttrade högskolelärare som har klagat över alltmer obegripliga studentalster måste också vara nöjda.
Under årtionden har en märklig utveckling skett: skolans kunskapskrav på eleverna har sjunkit i takt med att den globala konkurrensen i kunskapssamhället ar ökat. Den socialdemokratiska skolpolitiken har varit inställd på att åter göra Sverige till ett urfattigt land!
Respekten för kunskap måste återskapas. Viljan att överkomma svårigheter kan bara skapas om man vet att det är värt allt slit.
Själv har jag en släng av ordblindhet, vilket kan märkas här i bloggen särskilt när jag är trött och inte koncentrerar mig tillräckligt. Men jag har tragglat, tragglat och tragglat med språket eftersom jag genom mitt samhällsengagemang som tonåring förstod hur viktigt det är att kunna skriva väl. Om man inte har talang, får man skaffa sig kunskapen och färdigheten genom att arbeta dubbelt, ja, tredubbelt, så hårt.
Att sätta höga kunskapskrav är inget annat än att tala om att utbildning är något viktigt, något eftersträvansvärt. Om man tvärtom gör som Sverige under S-ledning, sänker kraven, är det en signal om att det spelar ingen roll – du behöver inte anstränga dig. Du behöver inte göra uppoffringar.
Det sistnämnda leder till ett drönarsamhälle där ingen klarar något. Särskilt inte att konkurrera globalt om de välbetalda jobben. Utan kunskap hos de nya generationerna är Sverige förlorat som välståndsland.
Välstånd och välfärd är inte gratis. Det kräver hårt slit. Det måste alla förstå, och den insikten blir lättare att bära om vi inser detta redan tidigt i skolan.
Se mer: Flumskolan förvärrar den sociala snedrekryteringen. (Andra om politik, skolan, skola, skolpolitik, elever, utbildning, utbildningspolitik, universitet, högskolant, gymnasiet, i)