I Wall Street Journal skriver Holman Jenkins, Get Ready for a Lost Decade. Han menar att det nu sprids felaktiga uppgifter om att staten borde bli aktivare, som en lärdom av depressionen på 1930-talet:
Att låta hundratals banker gå omkull, förstöra sparkapital och förtroende, var ett misstag vi inte kommer att göra igen. Men många hävdar utan bevis att mer av statligt spenderande hade kunnat förkorta depressionen. Det är den riktning som Obamas administration tar. Andra menar att staten inte gjorde tillräckligt för att återskapa tilltro till näringsliv och handel, utan tvärtom gjorde mycket som skadade det, genom att höja skatter, öka regleringar och lita på fackföreningar. Det senare är uppfattningarna står på stabilare grund. Många bevis från historien visar att åtgärder fientliga mot näringslivet tenderar att förenas med frånvaro av tillväxt.
Artikelförfattaren menar att de höga förväntningarna på Obama inte är myket värda, eftersom de bygger på det faktum att Obama inte givit några besked om vilken väg han tänker slå in på. Därför: eftersom politiken nu har befälet över ekonomin kan vi räkna med ett förlorat årtionde.
Jag vill inte vara så pessimistisk, även om jag delar Jenkins farhågor om politisk klåfingrighet. Ekonomin har blivit så mycket friare under senare årtionden att jag tror politiker aktar sig för att vidta alltför dumdristiga ingrepp. Men nog måste vi vara vaksamma, förslag i den riktningen kommer helt klart att läggas. Och regleringsivrarna tror sig ha vind i seglen.
(Andra intressanta bloggar om politik, finanskris, ekonomi, bolånekris, marknadsekonomi, tillväxt, kapitalism, alliansen)