Att Sverige saknar en fungerande rättsstat blir allt mer uppenbart. I Rödeby struntade ordningsmakten i att en familj utsattes för grova trakasserier och fadern i familjen tvingades skjuta mot förrövarna för att freda familjen. I en fungerande rättsstat hade det aldrig gått så långt.
Kungsholmsmordet utfördes av unga gärningsmän som tidigare var polisanmälda för misshandel, men istället för att utreda brottet ringde polisen till målsägarna och tjatade om att de borde dra tillbaka sin anmälan. JO riktar hård kritik mot polisen, men ansvariga befäl sitter kvar i orubbat bo, istället för att åtalas för tjänstefel. Så går det inte till i en rättsstat.
I Göteborgs-Tidningen rapporteras idag om domen i ett uppmärksammat rån på Hisingen förra sommaren, Vållande till annans död. Gärningsmännen skär med kniv halsen av ett kioskbiträde vid spårvagnshållplatsen Länsmansgården. Mord? Nej, naturligtvis inte. Domen lyder “vållande till annans död” och rån. Påföljd: ungdoms”vård”.
I detta socialperverterade land begås inga mord. Nej, här menar ingen att döda någon. Våldsverkarna är egentligen samhällets främsta stöttepelare som ska bäras fram som hjältar, även om de i kollektiva gäng ger sig på ett ensamt offer och “råkar” sticka ihjäl eller sparka ihjäl det. Det var naturligtvis inte meningen!
Hederligt folk däremot, de ska hålla sig på mattan och stå ut med vilka trakasserier som helst av ligister – något stöd från ordningsmakten ska de inte räkna med. Och om de är så galna att de försöker försvara sig och sina barn mot angrepp och dödshot mitt i natten – ja, då ska de dömas till stränga fängelsestraff.
“Rör inte våra kriminella!” Det tycks vara det politiska etablissemangets mantra i kriminalpolitiken. Hur i hela värden kan en borgerlig regering låta detta fortgå?!
Jag har haft tilltro till rättsväsendet. Men jag börjar inse hur naiv jag varit. Det finns ingen rätt i Sverige. Annat än för kriminella. Det ger mig en stark olustkänsla. Det kanske är så att man måste börja organisera medborgargarden i civilsamhället. Om riksdag och regering ingenting gör, är vi snart där. Vi som vägrar att vika ner oss för buset, utan kräver skydd för det som är vårt, måste snart börja ta saker och ting i egna händer. (Andra intressanta bloggar om politik, våld, Rödeby)