Många vill se förmildrande omständigheter i Rysslands agerande. Men jag tycker insikten om hur ryska makteliten arbetar är onödigt svag, med tanke på att det som händer i Georgien nästan hände i vår omedelbara närhet för 14 år sedan.
Historskt exempel på ryskt MO (Modus Operandi – tillvägagångssätt) är Lettland 10 januari 1994, omskrivet av statsministerns diplomatiska sändebud Lars Fredén (och återgivet här):
Den hårdföre borgmästaren i Riga hade tillsammans med lettiska hemvärnet tagit över en byggnad där ryska krigsmakten huserade. När två ryska generaler protesterade mot intrånget arresterades de av borgmästaren. President Ulmanis såg inom några timmar till att generalerna släpptes och bad Ryssland om ursäkt. Men innan generalerna hunnit friges förklarade Rysslands försvarsminister Pavel Gratjov offentligt att han höjt beredskapen vid Lettlands gräns. Fredén skriver:
“I Stockholm visste vi inte vad vi skulle tro. Ordern om förhöjd beredskap hade utfärdats misstänkt fort, som om man i Moskva på förhand vetat vad som var på gång. Att incidenten ägde rum bara timmar innan den ryske förhandlingsledaren skulle anlända till Riga var också konstigt … Bildt ansåg efteråt att generalincidenten (tillsammans med Narvakrisen) varit det farligaste ögonblicket i Baltikumpolitiken.”
Den här incidenten försämrade förhandlingsläget [om tillbakadragande av de sovjet/ryska trupperna i Lettland]. Utrikesminister Kozyrev skärper tonen i Moskva: “Det är inte nödvändigt att lämna de regioner som i sekler varit samarbetssfärer, ryska inflytandesfärer. Man behöver inte rädas dessa ord.”
Att provocera och sedan utnyttja mindre händelser för att rättfärdiga sina egna övergrepp är ryskt MO enligt blankett 1A. Det är något vi måste vara medvetna om.
(Andra intressanta bloggar om politik, säkerhetspolitik,försvaret, försvarspolitik, försvarsmakten, MR, frihet, bistånd, demokrati, EU, EU, Georgien, Ryssland, Baltikum, Lettland, Nato)