Nima Sanandaji, vd i tankesmedjan Captus, skriver debattartikel i Kvällsposten, Varför ogillar vänstern marknaden?
Vänsterns kritiska inställning till marknadsreformer är en av grundstenarna i svensk politik, men den är väl värd att ifrågasätta. De som motsätter sig flexiblare arbetsmarknader, konkurrenssättning och avregleringar försvarar i själva verket ofta privilegierade samhällsgrupper.
Detta är ett helt centralt faktum som undergräver vänsterns moraliska anspråk. Men från borgerligt håll har man varit dålig på att lyfta fram det.
Jag tycker Alliansen inför valet 2010 borde börja ifrågasätta privilegier skapade av statliga regleringar, som försämrar möjligheterna för dem som står utanför. Sanandaji påpekar:
De italienska ekonomerna Alberto Alesina och Francesco Giavazzi möttes nyligen av omfattande uppmärksamhet när de framförde att vänstern borde älska marknadsreformer. Europeisk politik har länge utgått ifrån att fria marknader står för effektivitet medan stora välfärdssystem leder till jämlikhet.
Alesina och Giavazzi menar däremot att välfärdssystemen med tiden blivit alltmer anpassade till att gynna starka grupper i samhället och rentav stänga ute de svaga.
Att använd vänsterretorik för marknadsreformer borde ligga i Alliansens riktning. Framför allt därför att de är med sanningen överensstämmande, men också för att gå på offensiven: här kan man engagera kärnväljarna och samtidigt inte stöta bort osäkra väljare som just nu tänker rösta på s.
(Andra intressanta bloggar om politik, moderaterna, centerpartiet, folkpartiet, kristdemokraterna, alliansen, regeringen)