Hos SVT-Opinion publicerar jag en artikel om kriget mellan massmedierna och USA:s nytillträdde president: ”Trump ställer massmedierna vid de åtalades bänk”:
För honom är det inte en fråga om publiksiffror, utan om hur massmedia agerar och rapporterar ur en konsekvent partisk utgångspunkt.
För vanliga politiker skulle det vara otänkbart att angripa massmedierna för en sådan detaljfråga som ett foto, men Tom Barrack förklarade i Meet the Press att Trump är uppslukad av både stora frågor och detaljer.
Han är konstant fokuserad och vill ha en schysst rapportering.
Att en politiker på detta sätt startar krig med de etablerade massmedierna är något helt nytt. Ingen har kunnat göra det förut, då inte sociala medier och andra informationskanaler fanns. Men nu finns alternativa vägar att nå ut till allmänheten.
Det ökar valmöjligheterna för politikerna, samtidigt som etablerade medier behöver tänka över sin strategi.
Ett skäl till att jag i vissa avseenden ser Trump som en frisk fläkt är att han tar denna strategiska strid om hur olika aktörer i det offentliga rummet skildras. Länge har massmedierna fått sätta dagordningen. Man har varit kungar över det offentliga rummet.
Men i takt med att medierna blivit mer partiska i sin agendasättande journalistik där redaktioner blir kampanjorgan för en viss uppfattning eller viss politisk inriktning (vänster) har allt större del av allmänheten slutat lita på medierna. De förmedlar inte längre fakta, utan partsinlagor.
Det är denna utveckling som Donald Trump nu med dunder och brak utmanar.
Eftersom han har sitt twitterkonto är han inte beroende av massmedierna som dörrvakter till offentligheten. Han kan gå runt medierna och nå väljarna, folket för att bilda opinion direkt.
Det burdusa och aggressiva tonfallet mot medierna hade inte fungerat för några år sedan, men i takt med att allt fler som inte är vänster lagt märke till att medierna försöker ”uppfostra” sina läsare och tittare har motviljan och irritationen över medierna laddats upp. Trump släpper lös den frustrationen, och halva befolkningen känner igen sig i hans anklagande beskrivning av medierna. Det är därför hans oortodoxa agerande fungerar.
När medierna slutat rapportera fakta med konsekvensneutralitet (alltså inte bry sig om huruvida en viss nyhet gynnar SD eller något annat parti) har massmedierna gjort sig till propagandister. Det är en helt annan roll än den massmedier förut hade när man kunde göra anspråk på tillförlitlighet och förtroende. Det är detta rollbyte som Donald Trump avslöjar. Han är grabben som ropar att ”kungen är naken!”