Till vad tjänar trivialiseringen av svensk kultur?

Kosmopoliterna i etablissemangen är djupt upprörda över att flera riksdagspartier i Almedalen påstod att det finns svenska värderingar som kanske borde värnas.
Inget kan vara mer provocerande för dessa etablissemang. Svenskt!? Det är bara barbariet…
Och för att bevisa det återupprepar man som en trasig stenkaka det primitiva och föga intellektuella retoriska knepet att hävda att inga traditioner är svenska. Allt kommer någon annanstans från.
I P1-programmet ”Godmorgon Kamrat!” är det kulturjournalisten Göran Everdahls tur att göra sig till åtlöje genom att putslustigt hänvisa till att kräftor minsann(!!!!) konsumerades någon annanstans innan det blev svensk tradition. Se där! Inget svenskt existerar!
Men denna fåniga lek ”finn fem fel” så fort orden svensk kultur nämns, säger mer om de som ägnar sig åt den, än om Sverige.
Jag tänker nu låna och återupprepa norske historieprofessorn Kåre Lundens resonemang mot en kollega som just hävdade att ingenting är egentligen norskt:
Kan man verkligen anse att Göran Everdahl existerar? Det han uppfattar som sig själv är ju egentligen grundämnen som kol, väte, syre och så vidare. De finns överallt och är alltså inget som enbart kännetecknar Göran Everdahl.
Det sätt som han och andra dekonstruerar och nedvärderar nationella kulturer tyder på en fullständig okunnighet om vad kultur är. Kulturer utgörs av en samling traditioner, seder och bruk som sammansatts olika i olika delar av världen. Och deras främsta syfte är inte att i varje del vara världsunik, utan att skapa samhörighet, gemenskap och förutsägbarhet för människorna. Och därmed möjliggöra ett civiliserat samhälle.
När Göran Everdahl och hans fjantiga kompisar i Stockholms fiiina etablissemang gör sig lustig över civilisationens kit, är det inget mindre än att sabotera och undergräva dessa civilisationer.
Kanske är det så att Everdahl och hans kompisar önskar att Sverige blir ett nytt Syrien? Där spelar ju kulturell samhörighet ingen roll, där får man vara glad om man överlever dagen utan att bli lemlästad eller dödad. Ett ideal för svensk medial överklass, antar jag…
PS.
Källan till Kåre Lunden-resonemanget är Dan Korns nya rapport Svensk kultur – en förutsättning för integration (kommer att skriva mer om den)