Stor uppmärksamhet har givits åt att Hillary Clinton efter det demokratiska konventet, med massiv mediebevakning, drog ifrån motståndaren Donald Trump. De som kan amerikansk politik vet att detta skulle ske. Det var ingen nyhet. Det hade varit en nyhet om hon inte ökat med 5-10 procentenheter, så som Trump gjorde efter republikanernas konvent.
En annan faktor att ha i minnet är hur noggranna opinionsmätningarna är i urvalet av tillfrågade. De flesta institut nöjer sig med att tillfråga “registrerade väljare”, det vill säga dem som anmält sig så att de formellt kan rösta. (I USA finns inte personnummer, därför måste medborgare ge sig tillkänna inför lokal valmyndighet för att finnas med i röstlängden på valdagen.) De som inte gjort det, sållas bort.
Men mer seriösa mätningar tar också reda på om den tillfrågade har tänkt att gå och rösta, “trolig väljare”. Många institut ställer inte den frågan, eftersom detta innebär att mätningen blir dyrare (fler tillfrågade innebär mer arbete).
Om vi tittar på de senaste fyra mätningar med troliga väljare har Clinton nu ett övertag på i snitt 3,5 procentenheter, dvs långt mindre än det övertag som uppstod med registrerade väljare direkt efter konventet. (se mer nedan)
Har detta någon betydelse? Ja. Valdeltagandet är en mycket viktig faktor. Ofta har presidentkandidater förlorat därför att de inte fått väljare som skulle röstat på dem att ge sig av till vallokalen. Oengagerade väljare ger inga röster. Och trots striden mellan Bernie Sanders och Hillary Clinton minskade antalet väljare som deltog i demokraternas primärval till det lägsta på många år. Donald Trump fick däremot det största antal röster någon republikansk presidentkandidat erhållit i ett primärval. Valdeltagandet ökade kraftigt i många delstater. Rekord slogs.
Skillnaden mellan registrerade och troliga väljare är därför väsentlig. “Registrerade väljare” går i mindre utsträckning och röstar, när det verkligen gäller.
Lägg till det att massmediernas hatkampanj mot Donald Trump får många väljare att inte vilja tala om att de sympatiserar med honom. Ofta fick han fler röster under primärvalet än mätningarna indikerade, när valhemlighet rådde.
Så, de mediekonsumenter som tror på det massmedia rapporterar kan komma att få sig en riktigt stor överraskning…
*
Senaste mätningarna med troliga väljare:
Rasmussen Report, 9-10/8: +3 procentenhter (43-40 procent)
Bloomberg, 5-8/8: +6 procentenheter (50-44 procent)
LA Times/USC, 3-9/8: +1 procentenhet (45-44 procent)
Reuter/Ipsos, 30/7-3/8: +4 procentenheter (43-39 procent)