Läsarfrågor om Trump

Mediebilden av Donald Trump är ju groteskt förvriden. Och lögnaktig. Medierna skrev om kaos under republikanernas konvent därför att en tidigare presidentkandidat, Ted Cruz, i talarstolen vägrade uppmana folk att rösta på Trump. Han gratulerade enbart Trump till segern. Vilken skandal! Otroligt! Kaos!
Men när demokratiska konventet veckan därpå tvingas avbryta möten och det öppet från deltagarna buas när Hillary Clintons namn nämns, då rapporteras det bara i förbigående. Medierna förmedlar sedan det partiet vill nå ut med. Partiskheten är total och skiljer sig inte från Sovjettidens Pravda, etablissemangens ”sanning”.
Eftersom jag här har en annan, och mer balanserad rapportering om amerikansk politik, dyker frågor upp från läsare. Här är några frågor eller läsarkommentarer, och mina svar.

Blekinge Läns Tidning har en ledare om 13 punkter ur republikanernas manifest som kan få håret att resa sig i nacken. Kommer du skriva någonting om detta?

Amerikansk politik är annorlunda. Konventen antar valprogram för partiet, men det har aldrig någon betydelse. Minns att presidentkandidat Bob Dole 1996 fick frågor om punkter i programmet som hans parti antagit. Hans korta svar var: ”Jasså, jag har inte läst det.”
Konventen har tre uppgifter, och de handlar inte om sakpolitik: 1) att välja presidentkandidat, 2) bygga allianser och knyta personliga kontakter, 3) ge en så god image i media som möjligt.
Sakpolitiken är upp till de officiella presidentkandidaterna att formulera under valrörelsen, ofta i kontakt med viktiga senatorer och kongressledamöter. Men oftast spelar sakpolitiska program ingen roll, eftersom verkligheten som president efter segerval är något annat än före val.

Trump saknar ju en genomarbetad politik. Det enda som ligger på hemsidan är 7 positioner.

Har någon presidentkandidat haft genomarbetad politik? Som man sedan fullföljt, menar jag. Presidenten har inte makten över lagstiftningen eller skatterna, den finns hos kongressen. Inrikesfrågor ligger också i hög grad på delstaterna. Därför har politiska program, till skillnad från lilla Sverige, väldigt liten betydelse.
Trump har ju också gjort en poäng av att USA inte ska visa alla kort inför internationella förhandlingar. En objektivt klok position för den part som fått ut minst på världspolitikens arena, samtidigt som man betalar mest. Det är ju vansinne att tidigare presidenter accepterat att Nato-medlemmar inte uppfyller sin försvarsbudget utan lägger alla kostnader på USA.
På de områden där Trump talat om sin hållning anser jag den vara minst lika rationell som andra kandidaters, om än kontroversiell och utanför boxen.
Hans aggressiva stil är medietaktik, han behövde uppmärksamhet vilket han fick genom att ständigt ligga steget före medierna – som ju alla är vänster och var ute efter att sänka honom.
Språkbruk, tonfall, tillspetsningar kan man reta sig på, men jag anser det vara rökmoln och inte funtamenta i en presidentkampanj, en del av showen.
Självklart behöver han nu värva ett kompetent team och det blir centralt för trovärdigheten. Inte att det är etablissemangens tunga/prestigefulla namn men att teamet har bredd, kunskap och erfarenhet. Lyckas han inte här, kan också jag bli tveksam. Men än så länge är hans begåvning som kampanjpolitiker imponerande.

Lite ironiskt att många av de som tidigare förfasats över att ”USA åker runt och köper inflytande” nu är skräckslagna inför en presidentkandidat som går till val på att sluta göra just det.

Ja, USA har ju regelmässigt anklagats för att vilja vara världspolis. Trump har inga sådana ambitioner, utan vill att Natos medlemsländer ska betalar sina andelar och inte lämpar över försvarskostnader på USA. Nu är anklagelserna kring denna sänkta ambitionsnivå lika hårda. Kritik mot USA är oftast hycklande, ologisk eller rent fördomsfull.

Hur kan du se något positivt med Trump, han är ju en narcissist, mobbare och hämndlysten. Är det rätt personliga egenskaper för en president?

Likt många nya fenomen i tiden talar folk förbi varandra. Trump imponerade på mig, igen, i intervjun för Meet the Press. Varför? Jo, han får frågan om Syrien.
Han konstaterar att Europa har sig självt att skylla för terrordåden eftersom man tillämpat öppna gränser och inte kontrollerat vilka som kommer in i landet.
Ingen annan i hög maktställning säger detta, men det är ju den uppenbara sanningen.
Han tänker inte ta in några till USA utan ”extreme vetting” och får frågan vart flyktingarna ska ta vägen. Han svarar att det ska skapas frizoner, safe havens. Och gulfstaterna ska betala – de är rika men gör ingenting.
Ingen annan i hög maktställning säger detta, men det är ju den uppenbara sanningen.
Folk vill ha politiker som säger som det är. Trump gör det. När män från Mellanöstern nu begår det ena terrordådet efter det andra, är det bara han som säger det uppenbara. Syriska flyktingar ska ha hjälp, men i hela världshistorien har flyktingar stannat så nära sina hem som möjligt, inte färdats hundratals mil bort till andra kontinenter. Självklart borde Saudiarabien och de andra som finns i regionen hjälpa sina muslimska systrar och bröder. Men ingen annan än Trump säger det.
Det är därför jag gillar honom. Jag är trött på politiker som inte erkänner verkligheten. Varför gör de inte det?
Och det är ju därför att man blundat för verkligheten som Trump har fått sin chans. BARA därför!