Det är otroligt hur vänstermedia, inklusive P1:s Godmorgon Kamrat, gör en stor sak av att ingen svart skådespelare har nominerats till Oscar inför prisutdelningen i natt.
Det är ju inte något annat än rasism när man inte ser till konstnärliga prestationer utan bara skådespelarnas hudfärg och kräver att priser ska fördelas efter rastillhörighet — inte efter prestation.
Som tur är finns kloka röster bland de som vet vad det handlar om. Jamie Foxx vann Oscar som bästa manlige skådespelare för den utomordentliga prestationen att spela musikern Ray Charles i “Ray”. Han tar avstånd från upphetsningen om att ingen svart skådespelare nominerats. “Det är ingen stor sak”, sa han vid en festival förra helgen.
Och han uppmanade sina svarta kolleger att “spela bättre”, genom att skämtsamt dra igång hashtaggen #ActBetter som motkampanj mot rasistiska #OscarSoWhite.
Han gjorde sedan ett mer allvarligt inlägg genom att berätta om ett samtal han haft med Sidney Poitier, den andre svarte skådespelare att tilldelas en Oscar 1964 (*): “Allt vi behöver är att få möjligheten att spela. Att vinna priser är en annan sak. Vi behöver ta, typ, tio steg tillbaka. Det handlar om konst! Vem bryr sig om det andra?”
Så talar en sann konstnär, någon som förstår vad filmkonst är. Fast nog bryr sig alla om att vinna priser, oavsett hudfärg, men priser ska inte handla om ras utan om — så som Martin Luther King tydligt deklarerade — talang.
Medievänstern börjar agera som Joseph Goebbels, dvs se till ras framför prestation. Visserligen med andra avsikter, men det är fullständigt galet att säga sig bekämpa rasism — med hjälp av rasism, vilket det blir när man betraktar skådespelares insatser utifrån deras hudfärg.
Lägg ner skitsnacket. Följ rådet från Foxx.
(*) Läsare påpekar att den förste svarte som vann Oscar var Hattie McDaniel året 1940 för sin medverkan i “Borta med vinden”.