MP fortsätter att sväva på rosa moln

I en, ja, faktiskt rörande ledare vädjar PM Nilsson och Dagens Industri till Miljöpartiet om hur de borde agera. ”Snälla ta ert förnuft tillfånga”, är känslan som skapas i artikeln, Problemet med MP:

[S]pråkrören meddelade i fredags att de vill inrikta politiken på att åter ta emot 150.000 asylsökande i ett läge när ansvariga S-ministrar har sagt att politiken måste inriktas på att hålla antalet under 70.000. S har kompromissat med sina egna ideal och accepterat att det finns gränser för hur många Sverige kan ta emot, men inte MP. Migrationen är en viktig fråga, men varför ska den vara den viktigaste frågan för ett grönt parti? (…)
Ytterst få svenskar känner att Sverige för första gången i historien har ett regeringsparti med miljön i centrum. Minnet av MP som regeringsparti riskerar att bli en karikatyr av Miljöpartihatarnas nidbild. I stället för att sörja sina offrade ideal i migrations- och säkerhetspolitiken borde de gröna lära sig av hur S gör dygd av nödvändigheterna (…). MP bör (…) intressera sig mindre för sin självupptagna identitet och mer för sin framtid.

Det är en märklig upplevelse att läsa någon som fortfarande tror att en politisk aktör ska kunna visa ledarskap och ta det ansvar som höga positioner innebär. Själv har jag sedan länge avfärdat både miljöpartister och andra som hopplösa drömmare som mentalt är låsta vid sina verklighetsfrämmade utopier. De ser inte verkligheten som den är, utan genom ett rosa skimmer som om det vore en nostalgisk film där man inte behöver fatta några svåra beslut.
De är förlorade! De är på en annan planet! De kommer aldrig att kunna lösa några verkliga problem, däremot ställa till med mängder av nya och svåra kriser för landet.
Det enda Miljöpartiet kan göra för Sveriges bästa är att avgå.