De etablerade partierna har inte gjort något för att begränsa volymerna av migranter. Man vägrar att tala i termer av hur många landet klarar av. Resultatet är att strömmen av nyanlända fortsätter ligga på rekordnivåer.
För denna politik har regering och allianspartier tillsammans stöd av 17 procent av svenska folket i november, rapporterar Svenska Dagbladet.
I liknande mätning från Ipsos i oktober var stödet 26 procent, enligt DN.
Dessa siffror stämmer väl överens med SOM-institutets årliga mätningar där stödet för ökat mottagande på senare år tappat stöd från 25-procentsnivån till under 20 procent. Min gissning är att stödet kommer att minska ytterligare i takt med alla de problem som mottagandet för med sig i vinter och långsiktigt.
Det är demokratiskt inte hållbart att över 80 procent av riksdagsledamöterna driver en radikal migrationspolitik som går stick i stäv mot folkopinionen.
Frågan är varför så många partier kan vara i så dramatisk otakt med svenska folket. Min förklaring är att partierna numera är så isolerade att de börjar fungera som sekter. Och sekter struntar i vad omvärlden tycker. Den sektinterna logiken kan för omvärlden framstå som rent ut sagt bisarr.
Om jag har rätt, blir nästa fråga: vill svenska folket rösta på sekter som inte lyssnar på väljarna?
Svaret får vi i riksdagsvalet 2018.
