En sansad röst i stormen av intelligensbefriat men godhjärtat skrän är senaste ledaren i Dagens Samhälle. Mats Edman skriver i Svensk arbetsmarknad utgör den högsta muren:
Vi har öppnat våra hjärtan för flyktingar i fyra decennier och är i dag mer invandringsland än USA. Däremot är hjärtat oöppnat på den viktigaste punkten: arbetsmarknaden. Flyktingar hindras i praktiken från att bidra till välfärden och återupprätta sitt människovärde. (…)
Per capita har Sverige varit en humanitär stormakt i 40 år. Trots att vi har bara 2 procent av EU:s befolkning beviljar vi över 20 procent av unionens asylansökningar. Ingen kan anklaga svenskarna för att vara hjärtlösa i detta avseende.
Däremot är hjärtat oöppnat på den viktigaste punkten: arbetsmarknaden. Våra legala, politiska, fackliga och hemmagjorda murar är de högsta i hela OECD. Sverige har redan 700 000 flyktingar med uppehållstillstånd i landet. Men i snitt tar det åtta långa år innan hälften fått ett anständigt jobb att gå till.
Om S, M och de andra menar något med ”öppna hjärtan” skulle man omedelbart se till att slopa LAS och andra regler samt lagstifta bort kollektivavtalens lägstalöner så att alla hinder för nyanlända att få jobb röjs ur vägen. Att inte göra det är inte bara hjärtlöst, det leder till ekonomisk katastrof för landet med hundratusentals extra att försörja med bidrag.
Men kommer det att ske? Nej, knappast. Här är det LO-facket som styr med frenetisk energi för stängda hjärtans politik på arbetsmarknaden. Och inget parti vågar gå emot dem. Alltså, de flesta som kommer till Sverige hamnar i bidragsberoende.