Succé för Fox News i presidentvalsdebatt

I Sverige har medievänstern fått kleta ner den amerikanska tv-kanalen Fox News med nedlåtande epitet i mer än tio år. Men faktum är att ingen medieredaktion har gjort ett bättre jobb i en politikerdebatt än Fox New gjorde med de republikanska kandidaterna häromnatten. I jämförelse med Fox News framstår svenska medier som amatörer.
När jag lyssnade på debatten slogs jag av hur skickliga frågor programledarna ställde. De framfördes vänligt och sakligt, men innehöll stor sprängkraft. Och den som följer tv-kanalens politikbevakning i ”Special Report” varje vardag och ”Fox News Sunday” kan inte vara förvånad. De håller kontinuerligt en högre standard än svenska samhällsmagasin.
Redan den första frågan i debatten blev världsnyhet: kommer ni att ge den som vinner primärvalet ert fulla stöd? Donald Trump svarade ”nej, jag vill håller dörren öppen för att ställa upp som oberoende presidentkandidat om jag inte blir republikanernas”.
Under utfrågningen fick Donald Trump också fråga om kvinnosyn och programledaren citerade hans egna utfall mot kvinnor. Det har fått Trump att efter debatten anklaga Fox News för att vara ute efter honom – ett typiskt grepp av en förlorare.
Men också de andra kandidaterna fick frågor som handlade om deras mest sårbara sidor i ämnen med hög sakpolitisk relevans. Det gjorde dem alla omskakade, och de fick visa att de på tiondelar av en sekund kunde samla sig och ge en trovärdig förklaring.
Nu är jag inte ensam om att hylla Fox News. Det står klart att debatten hade historiens högsta tittarsiffror under primärvalrörelsen och historiens högsta tittarsiffror för kabel-tv i USA (sport borträknat): 24 miljoner tittare mellan kl 21-23. Det kan jämföras med toppnoteringen 7,5 miljoner tittare på debatt i ABC i förra primärvalet 2011.
Även den vänsterlojala New York Times ger högsta betyg åt tv-kanalen. Frank Bruni skriver i A Foxy, Rowdy Republican Debate:

Det var uppfriskande. Det var beundransvärt . . . Det var underbar TV och gav ännu bättre politisk information . . .
Intog Fox detta hårda angreppssätt därför att det gav den bästa showen? Därför att det skapade spänning, osäkerhet och en säker väg till rodnande ansikten och höjda röster? Självklart . . .
Men Fox uppnådde något viktigt. Det förhindrade partiets kandidater att lita på inövade svar och manus som sa mer om deras medarbetare än dem själva. Och frågorna var inte bara förödmjukande. Det var de rätta frågorna, och startade med den briljanta frågan om [partilojalitet].

Exakt. Fox ställde frågor som lyfte fram väsentligheter i kandidaternas valkampanjer och som tvingade dem att visa sin personlighet, sitt hjärtas mening. Något inga svenska journalister efter Åke Ortmark klarat av att göra. (Jo, kanske om Göran Skytte fick intervjua partiledarna.)
Eftersom Fox News tvingade ut kandidaterna på tunn is och de fick förlita sig på sin egen spontanitet blev det många skratt, eftersom flera av kandidaterna är skickliga estradörer. Och de fick visa det. När hörde vi skratt i en svensk partiledardebatt senast?
Fox News visade att man med briljanta, insiktsfulla, pålästa frågor kan få politiker att öppna sig och ge intressanta och informativa svar – och på samma gång vara underhållande. De skillnader som finns bland republikanska kandidater i syn på signalspaning och socialpolitik presenterades. I sak, inte i floskler.