Nuvarande regering har det svagaste parlamentariska stödet sedan demokratins genombrott (till och med svagare än Ola Ullstens korta sejour i kanslihuset inför valet 1979 eftersom han kunde luta mot C och M för att få majoritet). Också politiskt har regeringen varit svagare än på länge, där riksdagen tagit över med tillkännagivanden. Även statsrådens samlade kompetens bedöms som tunnast i historien.
Nu har det avslöjats att ”vice statsminister” Åsa Romson inte är statsministerns ställföreträdare om han tillfälligt inte kan utöva ämbetet. Det är istället det längst tjänstgörande statsrådet Margot Wallström som i verkligheten är ”vice statsminister”
Åsa Romsons titel är alltså ett påhitt utan substans.
Det är otroligt korkat att kasta ur sig titlar som inte står för något. Ett sådant agerande undergräver tilltron till regeringen. Agerandet avslöjar en medveten ambition om att föra svenska folket bakom ljuset. Hur mycket mer är på låtsas?
En sida av Alliansens framgång som inte diskuterats så mycket är att partierna genom uppgörelser före valet kunde hålla sina vallöften. Det ökade väljarnas tillit och förtroende för politikerna. Det förtroendet bryter nu S-MP-regeringen ner genom att bedra väljarna om hur regeringen leds.
Mer och mer framstår hela regeringen som en bluff.
Se mer: DN i Hård kritik mot Romsons ”låtsastitel”.