Sverigedemokraterna drabbas av växtvärk

Sverigedemokraterna har haft exempellösa framgångar i val till riksdagen, från 76.300 röster (1,4 procent) år 2002 till 801.178 röster (12,9 procent) tolv år senare. Utvecklingen har varit successiv men snabb. Helt annorlunda än Ny Demokrati och andra nya partier som dansat en valrörelse och sedan försvunnit.
Men nu har partiet drabbats av svår växtvärk. Interna falangstrider har blossat upp. Hur man hanterar dem kan avgöra partiets framtid.
Ungdomsförbundet har tagit över Stockholmsdistriktet och vill föra en mer utpräglat nationalistisk och militant politik än partiledningen. Om detta har tjänstgörande partiledaren Mattias Karlsson sagt sig vara emot. Han menar att ungdomsförbundet hotar partiets inriktning som ”ett socialkonservativt mittenparti som kan hämta väljare från både höger och vänster”.
I medierna förekommer nu uppgifter om att ett tiotal personer, främst i ledningen för ungdomsförbundet, kommer att uteslutas ur SD.
Det är i så fall uppseendeväckande men inte unikt i Sverige. Det oroliga året 1917 uteslöt Socialdemokraterna hela ungdomsförbundet SDUF och startade ett nytt, SSU, med en mot partiledningen lojal ledning. Under det radikala 1970-talet var det dags igen. SSU beslöt då att utesluta alla trotskister ur förbundet eftersom de ville driva ungdomsförbundet i kommunistisk riktning. Under SSU-kongressen 1975 hade trotskister fått med sig en tredjedel av rösterna för kravet på att förstatliga de 200 största företagen, bankerna och finansinstituten.
Om Sverigedemokraterna nu tar till storsläggan och utesluter en hel grupp aktiva medlemmar i Stockholm gör man det för att rädda partiet från att bli som Ny Demokrati, ett parti som faller sönder av inre splittring. Det kan ses som ett styrkebevis om medlemmarna som är kvar accepterar beslutet. Då kan det vara det svåra beslut som krävdes för att partiet skulle kunna fortsätta vara ett stort parti.
Det intressanta är inte vad de uteslutna gör, utan hur partiets kvarvarande medlemmar reagerar på uteslutningarna. Jobbar de vidare enligt partiledningens önskemål, eller ger sig fler in i falangstriderna så att de förvärras?
Hur kvarvarande medlemmar och aktiva agerar kommer att avgöra om partiet inte bara överlever uteslutningarna utan fortsätter att upplevas som trovärdigt, eller om luften går ur partiet och väljarna överger det.

Rulla till toppen