Alldeles nyss tillkännagav ögonläkaren och senatorn Rand Paul att han kandiderar för att bli näste president i Förenta Staterna. Han är känd som en nyliberal senator från Kentucky.
Om utrikespolitiken, där han som nyliberal ofta har haft en isolationistisk inställning, säger Paul idag:
— Vi måste inse att vi inte framstår som starka genom att låna pengar från Kina för att sända dem till Pakistan. Låt oss bygga vägar och broar här hemma istället för i andra länder. Det gör mig förbannad att se mobben bränna amerikanska flaggor och skrika död åt Amerika i länder som erhåller många miljarder i bistånd från oss. Det måste sluta. Jag hävdar: inte ett öre till i bistånd dem som hatar Amerika!
— Vi är fortfarande världens hopp. Vi kommer att nå framgång när vi tror på oss själva igen. Jag ser ett Amerika starkt nog att avskräcka utländska angrepp men samtidigt klok nog att undvika onödiga interventioner.
Det är en balanserad inställning som inte isolerar USA och när han drar tillbaka insatserna är det riktat mot dem som hatar USA. Pakistan skulle förmodligen kollapsa utan amerikanskt miljardbistånd, men vi ser hela Mellanöstern falla ner i ett svart hål. Varför ska USA ge miljarder i bistånd till Pakistan och andra som skyddar terrorister? Få kommentatorer tror att han ska lyckas med sin balansgång mellan neokonservativa och isolationister i republikanska partiet, men jag undrar om inte resonemanget kan hålla.
Till skillnad från president Obama, talar Rand Paul klartext om vilken fienden är: radikal islam. Paul är också hård om villkoren som Iran måste uppfylla för att sanktionerna ska lyftas.
Om statens övervakning av telefoner, internet och annan elektronik försöker han också finna en balanserad hållning:
— Presidenten har skapat övervakning genom dekret. Och som president kommer jag på dag ett omedelbart stoppa konstitutionsvidrig övervakning. Jag menar att vi kan ha frihet och säkerhet. Och jag kommer inte att kompromissa bort er frihet för en falsk känsla av säkerhet. Vi måste försvara oss, men vi får aldrig överge våra värderingar. Vi får aldrig förminska de mänskliga rättigheterna medan vi fullföljer denna långa kamp emot ondska. Vi måste tro på våra grundlagar. Vi måste försvara ekonomisk och personlig frihet igen.
Här är det svårare att se vad han menar. Kommentatorer påpekar att Rand Paul har intagit flera olika positioner under åren och att hans värsta motståndare är han själv. Helt klart är han sårbar för smutskastning, men frågan är om väljarkåren denna gång kommer att lyssna på politikernas tjatter och angrepp. Det kan vara en tid då man vill höra seriösa budskap.
Rand Paul har visat att han har brett stöd, från TeaParty-aktivister till nyliberala intellektuella. Också i social- och kriminalpolitiken försöker han föra dem samman i sitt budskap:
— Jag vill nå ett Amerika där rättvisa råder i kriminalpolitiken och där vi alla är jämlika inför lagen. Varje lag som disproportionellt drabbar minoriteter ska upphävas. Jag vill nå ett Amerika där ingen angrips för deras politiska och religiösa trossatser.
Jag blev överraskad över tydligheten och engagemanget i Rand Pauls tal. Har upplevt honom som stel, fyrkantig och utan karisma. Men under dagens tillkännagivande utstrålande han ambition, vilja och framförde intressanta budskap.
Jag ser gärna en seriös kamp mellan Rand Paul och guvernör Scott Walker som är en mer konservativ kandidat, om republikanska segern. Mycket hellre än en trött slutdebatt mellan gamla namn som Jeb Bush och Hillary Clinton.