Det mesta denne övervintrade 68-aktivist säger är strunt. Och äntligen börjar mainstreammedia inse det. I DN går ledarredaktionen till välbefogat angrepp på Guillous hyllning av Sovjetkommunismen som andra världskrigets största hjältar. Detta obegåvade snack är lätt att avfärda (se blogginlägg nedan) och Erik Helmersson gör det i DN idag, Guillou svamlar om Sovjet:
Aftonbladets kulturchef [fick kritik] för sin maning till tacksamhet mot Röda armén som ”räddade världen”. Hur kan någon kalla den av Sovjetunionen ockuperade världen för ”befriad”, undrade kritikerna. Baltikum var inte fritt, inte heller Polen, Ungern, Jugoslavien eller halva Tyskland. Vad som vidtog för befolkningen där och i hela ”öst” efter kriget var decennier av diktatur, hunger, våld, angiveri, propaganda, fångläger och grymhet.
De som [framfört kritiken] kallas nu av Jan Guillou för ”skönandar och kulturpolitruker”; alternativa titlar skulle kunna vara författare, historiker och ättlingar till Stalins offer.
Här brakar alltså Guillou in som en sorts debattens hotellfyllo; han kommer alldeles för sent och bankar på fel dörr – men ingen kan ta ifrån honom att han bankar mycket högt.
Varför vill vänstern fortfarande hylla ett politiskt system som förtryckte och dödade så många och drev länder till ekonomisk misär? Obegripligt. Men det är nödvändigt att säga ifrån när de sprider sina villfarelser.
Se mer i bloggen: Stalin fortfarande kulturvänsterns hjälte och Vad hade hänt utan Churchill?