Tänkte läsa artiklar om Angela Merkel, som idag fyller 60 år. Men i beskrivningarna av en utländsk ledare avslöjar svenska journalister och skribenter, oavsiktligt, mer om sina egna ideologiska glasögon och sin egen syn på Sverige.
En del har frågat vad jag menar med begreppet ”medievänster”, ett ord som används här i bloggen istället för det otympliga och engelska ”mainstreammedia”. Journalister och medieredaktioner hävdar uppfattningen att de är opartiska, objektiva och inte alls genomsyrade av vänsterdogmer. Men i själva verket är de synnerligen partiska, obalanserade och ofta fördomsfulla. Detta utan att inse det. Så djupt rotat sitter detta bias.
Ta bara Lotta Lundbergs kulturartikel i SvD idag (ej online). Meningen var att kommentera Angela Merkel på hennes bemärkelsedag. Men Lundberg avslöjar mer om sig själv och just vad medievänstern kännetecknas av.
Lundberg skriver om Sverige: ”Ja, det finns fortfarande något som Sverige kan sälja till Europa: jämställdhetspolitiken – vår sista bastion.”
Detta säger något fundamentalt om medievänstern, att jämställdhet skulle vara det enda som utmärker Sverige internationellt. Är det något Sverige uppmärksammas för i Europa och världen i dessa dagar så är det ju för vår ekonomiska stabilitet, att vi har ordning i statsfinanserna och inte behövt göra drastiska nedskärningar i välfärden som en följd av finanskrisen.
Men för Lundberg och medievänstern är det där med ekonomi och välstånd inget att bry sig om. Det är sånt som trista ekonomer sysslar med. Ointressant. I synnerhet om äran för framgångarna tillhör borgerliga partier. Då ska det absolut inte nämnas. Aldrig. Det ska istället tystas ner. Förnekas. Vänstern har ju inget att vinna på att utpeka ekonomisk stabilitet som en svensk ”bastion”.
Snacka om att ha skygglappar stora som dasslock.
När Lundberg sedan i SvD beskriver det parti för vilket Angela Merkel är partiledare, heter det: ”Hon leder CDU. Den kristdemokratiska unionen, i Sverige ofta sammanblandad med KD. Merkels parti är inte KD. CDU är ett mittenparti.”
Så typiskt för medievänstern. Inte får det stora, tongivande partiet i Tyskland jämföras med de svenska Kristdemokraterna! Absolut inte. Det skulle ju kunna ge svenska kristdemokrater mer prestige och tyngd. Det är en viktig yrkeskodex hos medievänstern att aldrig ge något till ett borgerligt parti. De ska alltid hånas. Förminskas.
Men i samma artikel som Lundberg hävdar att CDU inte alls är som svenska kristdemokrater, förmedlar hon att Tyskland inte har pappamånader, att många föräldrar är hemma med barnen och att sambeskattning gäller för makar. Angela Merkel är inte feminist.
Lundbergs resonemang hänger inte ihop. Den intellektuella hederligheten offras på vänsterpropagandans altare. Det är vänstermedia i ett nötskal.
Ändå är Merkel ”omåttligt populär”, konstaterar Lundberg. Kan det vara så att Merkel är populär därför att hon har integritet och inte bedriver vänsterpolitik?
En fråga som vi inte får svar på. Men jag instämmer naturligtvis i artikelns avslutande hälsning till Angela Merkel: Grattis på födelsedagen!