Nu sprids de proryska milisattackerna till Odessa i södra Ukraina. Vladimir Putin har erkänt att ryska specialförband destabiliserade Krim och nu sker samma mönster i östra och södra delarna av landet.
Vem är Putin och vad vill han?
Rysk-amerikanska journalisten Masha Gessen har publicerade en uppmärksammad och dramatisk bok om honom: Mannen utan ansikte (Brombergs). Den tränger under ytan till de svåröverskådliga ryska politiska maktlabyrinterna. Masha Gessen har länge befunnit sig djupt inne i Rysslands mest inflytelserika journalistkretsar. Hon är en av de få som fortfarande lever i Moskva och är modig nog att gräva vidare.
I slutet på boken beskriver hon hur Putin börjat tappa greppet efter presidentvalet 2012. Demonstrationerna mot hans korrupta och förtryckande regim växte. Hon skriver:
Vad har de kvar i sin begränsade arsenal — en terrorattack som gör det möjligt för Putin att införa undantagstillstånd? Det kommer inte att rädda hans regim, men kan kanske skjuta upp dess fall.
De militära attackerna mot Ukraina kan mycket väl vara svaret på hennes fråga. Att flytta fokus till utlandet är ett känt knep hos diktaturer på fallrepet. Det är sista chansen att skapa inrikes samling.
Och att Putin skulle skicka specialförband in i grannlandet är absolut inget otänkbart när man läst vad han genomfört i Ryssland sedan han blev president år 2000.
Det är en skrämmande beskrivning. Gessen visar på indicier som tyder på att säkerhetspolisen FSB (KGB:s efterföljare) var inblandad i sprängningarna av hyreshus i Moskva som kostade hundratals ryssar livet. Det skedde kort tid före presidentvalet 2000 och skapade samling kring Putin. Likaså redogör hon för sammanhanget kring de mord på Putin-kritiker som skett på senare år. Hon har inga tydliga bevis, men tidpunkten för morden är intressanta. De är väldigt ”lyckosamma” för Putin.
Störst behållning ger bokens beskrivning av hur korruptionen går till i Ryssland och att Gessen kan hänvisa till bevis som tydligt pekar ut att Putin deltar i detta spel och på det tjänat hundratals miljoner dollar som han stoppat i egen ficka.
Det är också intressant att se hur Putin lurade skjortan av de ryska liberaler som trodde att de i honom hade en politiker som skulle föra övergången från planekonomi till marknadsekonomi i hamn.
Gessen menar att han använder sina KGB-erfarenheter när han uppträder på ett sätt som skapa förtroende hos andra aktörer, som han vill utnyttja. Oligarken Boris Berezovskij var nära rådgivare till president Jeltsin och sökte kronprinsar i en yngre generation. Han mindes Putin från hans tid som vice borgmästare i S:t Petersburg. Putin hade inte begärt en muta för att genomföra en tjänst åt Jeltsin-regeringen. Det räckte, skriver Gessen, för att utmärka sig i rysk politik.
Putin duperade den briljante men konfrontatoriske ekonomen Andrej Illarionov genom att respektera honom trots att han gjort utfall mot Tjetjenienkriget inför Putin. Med Illarionov som presidentens ekonomiske rådgivare skapade Putin sken av att vilja fortsätta vägen mot demokrati och marknadsekonomi. Putin utsågs i västmedia till årets man 2007. Time skrev att ”om Ryssland lyckas bli en nationalstat i familjen av nationer kommer mycket av det att ha skett tack vare en man, Vladimir Vladimirovich Putin”.
Gång på gång ger Putin sken av att verka i en viss riktning, men det är bara dimridåer bakom vilka han i själva verket gör något helt annat. När bluffen väl avslöjas är det försent. Putin har då redan skapat en ny situation där han fått som han velat.
Det är hög tid för världen att sluta låta sig luras av dessa Putinmanövrer, som i dessa dagar pågår i Ukraina. Om världssamfundet inte hjälper Ukraina kommer Putin att lyckas med det han vill: återta en bit av det Sovjetimperium han vill återskapa.
Se fler recensioner: ”ett lika solklart som skrämmande mönster växer fram” i DN, ”standardverk för alla som vill studera Putin” i Sveriges Radios Kulturnytt, ”Gessens outtröttliga arbete imponerar” i Huvudstadsbladet, ”fantastisk research” i SvD, ”är redan en klassiker” i Respons, ”helheten skrämmande nog” i Dagens bok, ”initierad journalistik som blir till ett stort raseriutbrott” i Aftonbladet.