Alla som sagt att regeringen är körd inför valet i höst bör studera Sifomätningen som publiceras idag (intervjuer utförda 3-13 mars). På en månad har avståndet mellan den rödgröna oppositionen och regeringen minskat med 5,3 procentenheter. Från 16,8 till 11,5 procentenheter. Två sådana mätningar till och Alliansen är i ledningen.
Mätningen bekräftar det jag här påpekat flera gånger: opinionsläget är ingalunda avgjort.
Varför är jag inte förvånad? Därför att det rödgröna övertaget bygger på luft. Socialdemokraterna har inte föreslagit någonting som motiverar ett övertag. Tvärtom har framgångarna i opinionsmätningarna byggt på väljarnas tomma och grundlösa förhoppningar. När dessa förhoppningar under valrörelsen omsätts i konkreta förslag från Stefan Löfven kommer många att bli ytterst besvikna över att deras egna fantasier inte infrias.
Alliansen har inte heller kännetecknats av energi och entusiasm, men den har en politik som väljarna i huvudsak känner till. Man står på fast mark och kan röra sig uppåt i opinionen. Det omvända gäller de röda och gröna: de finns högt uppe i det blå och har troligen främst en färdriktning att vänta: nedåt.
– – – – – –
Jämförelse med Sifo för fyra år sedan (mars 2010) då Alliansen segrade i valet på hösten:
Socialdemokraterna: nu 34,1 — fyra år sedan 34,0
Miljöpartiet: nu 10,1 — fyra år sedan 10,6
Vänsterpartiet: nu 6,3 — fyra år sedan 5,6
Moderaterna: nu 24,2 — fyra år sedan 30,8
Centerpartiet: nu 4,7 — fyra år sedan 4,7
Folkpartiet: nu 5,4 — fyra år sedan 5,9
Kristdemokraterna: nu 4,7 — fyra år sedan 3,8
Som synes ligger de mindre borgerliga partierna bättre till i förhållande till fyraprocentspärren nu än för fyra år sedan. De som gör spärren till en stor fråga har ett uppenbart partipolitiskt syfte: gynna vänstersidan.