Under året har en massiv kampanj pågått om att klyftorna ökar och att detta är en följd av regeringens politik. Medierna har fyllts med spekulationer om ökad ojämlikhet. Pensionärer påstås ha fått det sämre än yrkesverksamma, friskolor påstås öka skillnaderna mellan eleverna, och så vidare, och så vidare.
Medierna förmedlar gärna sådana påståenden, hur illa underbyggda de än är. Det ger braskande negativa nyheter. Och Alliansen får skulden.
Men är det inte dags att kontrollera om påståendena, som givetvis uppstår genom organiserade mediemanipulationer från vänsteraktörer, har någon som helst bärighet på verkligheten?
Jag gladde mig åt två nyheter igår som visar att sanningen inte alls överensstämmer med myten om att ”borgarna” ökar ojämlikheten.
Dagens Nyheter publicerade en intressant analys från Pensionsmyndigheten, Äldres ekonomi håller ställningarna:
Pensionärerna har trots bromsen inte tappat ekonomiskt jämfört med dem som arbetar de senaste sex åren. Inkomsterna för de äldre har ökat i ungefär samma takt som för de yngre.
Samtidigt skrev forskningschefen Gabriel H Sahlgren i Svenska Dagbladet, Skolvalet försämrar inte likvärdigheten:
Internationell forskning finner att skolval minskar boendesegregationen, då det inte längre är nödvändigt att bo nära de eftertraktade skolorna.
Ändå domineras svensk samhällsdebatt av påståenden om ökande orättvisor på grund av att människor har fått större möjlighet att styra sina egna val. En socialistisk dogm har månad efter månad framställs som sanning. Inte undra på att de borgerliga partierna har försvagats i opinionen. Folk tror att Sverige blivit kallare och mer osolidariskt.
Men denna bild har ingenting med verkligheten att göra. Det är myter som av någon anledning får stå oemotsagda i den politiska debatten.
Jag vill mena att riksdagsvalet i september 2014 kommer att avgöras, inte av vilka förslag partierna lägger, utan av vilken verklighetsbild medborgarna tror är den som gäller. Om mytbildningen kring ökade klyftor får fortsätta kommer opinionsmätningarna om förestående regeringsskifte att besannas. Om medborgarna däremot kommer att tillskansa sig en mer korrekt bild av svensk samhällsutveckling, en bild som visar att Sverige fortsätter vara det mest jämlika landet i världen, har regeringen goda möjligheter att vinna.
Att det ska vara så förbannat svårt för sanningen att tränga igenom när det gäller politik och samhällsfrågor.