Många mainsterammedia har tagit upp “näthatet” i veckan. Men det är uteslutande hat och hot mot kvinnliga journalister, därtill ofta med feministisk profil. Det är som att medieredaktionerna anser att endast hat mot dessa är allvarlig. Annat hat och hot tycks inte bekymra det minsta. När vänsteraktivister hatar motståndare, då är det tydligen inget problem.
Bevakningen av näthatet i veckan visar hur extremt vinklade medierna är. Därför är det utmärkt att Paulina Neuding tar upp vänsterns hat i dagens kolumn i Svenska Dagbladet, Glöm inte det goda, fina hatet.
Själv anser jag inte man ska inskränka yttrandefriheten för hat och kränkningar, däremot måste rättsstaten sätta en extremt tydlig gräns vid hot om våld. Hot är en kriminell handling och den ska bestraffas.
De som hatar, hånar och kränker avslöjar sig själva som de dårar de är. Hot om våld eller uppvigling till våld är däremot att gå över en principiellt viktig gräns som måste upprätthållas. Fängelse för hot och uppvigling på nätet är helt rimligt.
Om människor får ta ansvar för sina ord, kommer debatten att sansa sig. Men då ska det naturligtvis gälla vänsterns hot i lika hög grad som alla andra hot.