Än idag är mina insatser i Centerpartiet på 1990-talet omdiskuterade. Då var vi några som tog upp kamp mot partiledaren Olof Johansson och hans vänstervridning av partiet. Det kulminerade när jag genom det nyinrättade personvalet utmanade Olof Johansson om hans riksdagsplats 1998. Han avgick tre veckor efter artikel på DN-Debatt, Så ska jag peta Olof Johansson.
Alla gillar dock inte att Centerpartiet åter blev borgerligt. I min gästkrönika i Världen Idag kommenterar jag ledare och huvudartikel i socialdemokratiska Tiden: Dubbelagenter i politiken?
Det senaste numret av den socialdemokratiska tidskriften Tiden har ledare och huvudartikel där bland annat jag görs till exempel på ett problem – sammanblandning av politik och näringsliv …
Detta gjorde mig enligt Tiden till “dubbelagent”. Det handlar om “infiltration” och “orent spel”, skriver man i ledaren. Enligt huvudartikeln ska det ha “avslöjats” att Timbro “värvade” centerpartister i syfte att manövrera ut Olof Johansson. Att det skickades pressmeddelande om anställningen tycks ha gått Tiden förbi …
Man kan också undra vad vi borde kalla alla ombudsmän i fackförbund som går in på uppdrag i socialdemokratin? Är det inte mer rätt att kalla dem infiltratörer i partiet? Men så ofin ska jag inte vara. Jag menar, tvärtom, att svensk politik behöver fler som går mellan olika sektorer i samhället och får helt andra erfarenheter än partidogmer …
Tidigare har Tiden, med all rätt, kritiserat dessa politruker som bara umgås och lever med andra partiaktiva. Nu vänder man sig plötsligt mot dem som skaffar sig annan erfarenhet och andra vyer av livet och samhället än den egna partikulturen. …
Den kritik som jag kan dela med Tiden är att inte fler av alternativen i den sociala sektorn drivs av det civila samhällets aktörer. Jag skulle vilja se fler vårdcentraler drivna av folkrörelser, fler skolor drivna av föräldrakooperativ, fler äldreboenden drivna av kristna församlingar. Det är synd att bara storkapitalet anser sig ha resurser att driva socialt entreprenörskap. Men vem är det som urvattnat civilsamhället genom statlig expansion i 80 år? Just det, Tidens uppdragsgivare.