Avsky för entreprenörskap

Att Sverige fortfarande lutar kraftigt åt vänster framgår av Svenska Dagbladet, den så kallat mest borgerliga tidningen. I den framför medarbetarna sin avsky för företag och entreprenörskap. Kulturkrönikören Kristin Lundell spyr i tidningen över nyskaparkraften i vår fria ekonomi:

Det finns få ord som ger mig sådana rysningar som entreprenörskap och tanken på en framtid där vi alla kommer att tvingas vara entreprenörer. Det är tio år sedan jag blev frilansjournalist – jag bildade mitt företag som 20-åring för att marknaden krävde det. Idag har jag ofrivilligt blivit en del av den nya entreprenörsgenerationen.

Visst är det fruktansvärt att det inte finns medborgarlön så att någon annan står för försörjningen för den som vill skriva kulturartiklar.  Vem denne ”någon annan” är talar naturligtvis inte Lundell om. Hon vill förverkliga sig själv utan att någon får ställa några krav på henne.
Hur bortskämd får man bli? Hur världsfrånvänt korkad?
Att införa medborgarlön skulle snabbt resultara i ett flumsamhälle där ingen bidrar till produktionen. Sverige skulle rasa samman och all den välfärd som byggts upp skulle upphöra. Sverige skulle gå samma väg som Sovjetunionen gick. Misär, elände, fattigdom, miljöförstöring, kapitalförstöring.
Hon har uppenbarligen inte förstått att om politiken tar makten över våra pengar kommer inte mångfalden att öka, utan minska. Mänsklighetens historia är fylld med exempel på hur goda, socialistiska avsikter snabbt förvandlats till förtryck och censur. Men så långt kan man väl inte förvänta sig att en kulturskribent ska tänka?
Konsekvenserna av snällismen är det få som vill diskutera i vårt land. Allt fler vill kissa i byxorna för att känna den inledande värmen, men utan att tänka på att det sedan blir förbannat kallt och obehagligt.
Varför kan inte samhällsdebatten höja sig till en lite högre, intelligentare nivå?
(Andra intressanta bloggar om , , , , )