Det är ett år sedan regimen i Iran fuskade bort iraniernas möjlighet att välja bort förtrycket. Resultatet blev protester av en storleksordning som inte setts i Iran sedan den islamiska revolutionen 1979. Protesterna slogs ned med yttersta brutalitet. Flera ledarredaktioner tar därför upp Iran idag.
Svenska Dagbladet skriver i ledare, Det här är Iran:
Regimen har återtagit kontrollen genom stenhård repression. […] Fängelserna har fyllts med personer vars enda brott FN betraktar som en mänsklig rättighet. Skenrättegångar genomförs som inte bedrar någon. Dödsdomar avkunnas som ska avskräcka. Tortyr ingår i den iranska kriminalvården och våldtäkt tillhör det som hotar i fängelset: […]
Den iranska regimen förtrycker sitt eget folk, men genom sin strävan att skaffa kärnvapen är den också ett hot mot omvärlden.
Upsala Nya Tidning skriver i ledare, Iran ett år efter valet: trycket blir allt hårdare:
Trycket mot de oppositionella har hårdnat efter de stora protesterna mot det förfalskade presidentvalet för ett år sedan. En rad uppmärksammade avrättningar har skett.
SvD rapporterar, ”Iran ett land i skräck” :
Förtrycket i Iran har ökat dramatiskt det senaste året. Känslor av fruktan, ilska och frustration växer sig allt starkare och hotar att brisera. Det sade en ledande människorättsorganisation igår.
– Under tolv månader av våld efter presidentvalet har över hundra människor dödats, tusentals gripits och tortyr samt systematiska våldtäkter ökat kraftigt, säger Hadi Ghaemi, chef för organisationen och tidigare utredare vid Human Rights Watch.
Dagens Nyheter skriver i ledare, Ett år av tyranni:
För ett år sedan lurade regimen det iranska folket på deras röster. Protesterna slogs ned. Omvärlden måste ställa krav på demokrati i Iran och samtidigt tygla kärnvapenhotet.
Problemet är att omvärlden inte är beredd att vidta de åtgärder som krävs för att fälla regimen i Teheran. Ayatollorna vet att Barack Obama aldrig kommer att sätta handling bakom orden, och att Ryssland och Kina kommer att hindra FN från att vidta några sanktioner som betyder något.
Vi är i mycket tillbaka i 1930-talet — då såg också världen passivt på medan en ny ledare i Berlin rustade upp. Vad som den gången följde vet vi.
Vad som händer när extremister får tillgång till kärnvapen, vet vi inte än.
(Andra intressanta bloggar om politik, Iran, protester, demonstrationer, Ahmadinejad, fundamentalism, islamism, terrorism, kärnvapenspridning, Mellanöstern, Mellanösternkonflikten)