Finans i balans

I nya numret av magasinet Neo intervjuar Johan Ingerö den svenske finansministern Anders Borg. Det blir ett samtal om ordning och reda, stabilitet och robusthet i statsfinanserna. Borg summerar sitt fögderi, ansvaret för svenska statens finanser under fyra år:

— Skulden är lägre i dag än vad den var när jag tillträdde. Så trots krisen är vi idag mindre skuldsatta än för fyra år sedan.

Det är klart att han är påtagligt stolt över den bedriften. Sverige är ett föregångsland i den internationella ekonomiska debatten. Allt medan Grekland, Storbritannien och en lång rad länder, också USA på några års sikt, befinner sig i statsskuldkris vilket riskerar att få allvarliga konsekvenser. Ingerö frågar:

Men hur det nu är så har stödpaket och bailouts grävt djupa hål i den amerikanska statskassan, och frågan är därför hur stor betydelse avsaknaden av sådana räddningspaket har haft för Sveriges jämförelsevis goda budgetsituation.
— Det handlar mycket om den fallande sjukfrånvaron, om jag ska vara ärlig. Sedan har inte arbetslösheten blivit så hög som vi fruktade. Men frånvaron av dyra stöd till bilindustrin och banksektorn spelar in. Vi fick samma ”erbjudande”, att ta över förlusterna, och jag anser inte att man bör göra det.

Bankernas förluster, till exempel. Så som Barack Obama gjorde i USA. Anders Borg hade en betydligt tuffare hållning:

— Vi sa till bankerna att om ni kommer till oss, så tar vi också över ägandet. Och då föredrog de att lösa det hela själva. Vi kan ta över tillgångar [osäkra fordringar] om banken inte klarar situationen, och då gör vi det genom att ta över banken, inte genom att ta över förlusterna.

Detta är givetvis den enda rätta vägen. De som tar risker och förlorar kan inte begära att någon annan ska ta hand om förlusterna. Det är marknadseknomins grundprincip.
Den har vi följt i Sverige. Men uppenbart har man inte gjort det i USA och på andra håll. Där har skattebetalarna vackert fått ställa upp och täcka förluster via politiker som låter storspelarna gå skadeslösa.
Det är tryggt att Sverige har en finansminister som både förstår marknadsekonomin och behovet av att staten håller i pengarna.
Med en annan regering hade Sverige kunnat vara lika illa ute som exempelvis Storbritannien, som haft en vänterregering under de senaste årens kriser som kört ekonomin i botten.
Kristiderna är inte över. Svenska folket bör noga fundera vilken regering man vill ha efter valet i höst. En som fortsätter hålla hårt i tyglarna, eller en vänsterregering som likt Laobur i Storbritannien lovar massor med förmåner utan att kunna betala för dem.
(Andra intressanta bloggar om , , , , , , , , , ,
, )

Rulla till toppen