I Svenska Dagbladet resonerar Sanna Rayman om det märkliga retoriska fenomenet som vänstern ofta kommer undan med — att högern skulle vara ”ond” och bara vänstern står för godhet, Är vänsterns monopol på godhet på upphällningen?. Rayman citerar ur tidningen Vi där statsminister Fredrik Reinfeldt intervjuats:
”Människor med kapacitet att göra gott har något slags moraliskt ansvar att låta den ambitionen gälla också för andra. Jag har haft mina prövningar i livet jag också, men jag har en kraft och en förmåga som räcker utöver att ta hand om mina egna problem.”
Borgerligheten pratar rätt mycket om civilsamhället. Vad de egentligen menar är det där. Att lägga sin kraft på att ta hand om andras problem och prövningar är inte, som vänstern syrligt brukar hävda, välgörenhet.
Det är ett moraliskt ansvar vi har för att vi lever tillsammans. I viljan att lyfta fram och främja det ansvaret vilar en människosyn. Borgerlig.
Ja, jag har många gånger skrivit att de borgerliga måste utmana vänstern om begreppet rättvisa. I svensk debatt framställs det ofta som att vänstern vill rättvisa medan högern vill orättivsa.
Men sanningen är ju att de borgerliga har en annan rättvisa än vänstern. Två synsätt på rättvisa står emot varandra. Det ger en helt annan och mer korrekt bild av politiska landskapet.
Jag vet inte varför vi på den borgerliga sidan är så dåliga på att parera retoriska knep, som ju faktiskt är viktiga mentalt eftersom de sätter bilder i människors hjärnor. De är också viktigt för att få en debatt om rätt saker.
Borgerligheten är minst lika god och rättvis som vänstern. Skillnaderna ligger i vad vi anser skapar ett gott och rättvist samhälle. Det är dessa skillnader som borde diskuteras, istället för att kort slå fast att den ena sidan är god och den andra inte. Då blir ingenting klarlagt om skillnaderna i filsofi och samhällssyn.
(Andra intressanta bloggar om politik, godhet, rättvisa, debatt, borgerligheten, vänstern, filosofi, människosyn)