Visst har Irak mycket, mycket långt kvar till att bli ett anständigt land. Efter öststatskommunism, Saddam Husseins despotim och hårda sekteristiska motsättningar är landet svårt härjat.
Men söndagens parlamentsval antyder att man är på rätt väg. Det har till och med New York Times-kolumnisten Thomas Friedman insett när han idag skriver, It’s Up to Iraqis Now:
De har överkommit svåra sekteristiska konflikter som återkommande hotade att omöjliggöra detta val. Och de gick ut för att rösta — shiiter, sunniter och kurder — trots bombhot från al-Qaida och socialistiska Baathpartiet [Saddams maktbas] som desperat försöker förhindra att det demokratiska projektet i Irak ska lyckas. Detta är synnerligen avgörande. Islamism, al-Qaida och Baathpartiet kan på allvar bara besegras genom att araber och muslimer själva visar att de är villiga att kämpa och dö för demokrati, tolerans och utveckling. al-Qaida vill till varje pris att det amerikanska projektet ska misslyckas, men det irakiska folket står på och håller ambitionen vid liv. […]
Förre president George W Bushs instinkt om att denna region kräver och behöver demokrati har alltid varit rätt. […] Kriget var kostsamt och blodigt, men demokrati kan aldrig födas i lugn och ro på platser som Irak, där man aldrig tidigare känt till den. [Förhoppningsvis har kriget] givit frihet och hyggligt styrelseskick till folk som aldrig haft det.
Ett ärligt medgivande från en kritiker av kriget då det inte gick så bra. När det nu är över, gäller det för opinionsbildarna att samla sig på vinnarnas sida.
Men det är bra att folk i efterhand erkänner faktum. Det är inte alla som gör det…
(Andra intressanta bloggar om politik, Irak, demokrati, USA, Bush, Bush, MR, frihet, yttrandefrihet, säkerhetspolitik, fundamentalism, terrorism, Melanöstern)