Lillebrorsamhället och integriteten

I Borås Tidning ställs en lika viktig som bortglömd fråga i ledarartikel, Vill vi verkligen ha ett lillebrorssamhälle?

Det räcker med ett par knapptryck för att på sajterna Eniro, Hitta eller Extrakoll ta reda på inkomst, förmögenhet och bostadsadress. På de två förstnämnda sajterna kompletteras dessutom bostadsadressen med bilder. […]
Medvetenheten bland folket och motståndet mot de till synes oskyldiga hjälpmedlen växer. Ändå är det märkligt att de omfattande protesterna mot storebrorssamhället, som i FRA-frågan, inte alls motsvaras av motståndet mot lillebrorssamhället.
[I]nternet får inte utgöra en moralisk frizon. Det är dags för lagstiftarna att ta in försprånget på den tekniska utvecklingen och låta privatpersoner återta något av privatlivets helgd.

Jag tog upp den här frågeställningen just i samband med FRA- och fildelningsdebatterna (här och här). Men det är omöjligt att få en seriös diskussion tillstånd. Dogmatismen är total, det är meningslöst att ens försöka samtala. (Och dessa aktivister kallar sig ”liberaler”…)
Det finns ingen balans i integritetsfrågorna kopplade till internet. Upphovsmän tillerkänns ingen integritet alls över sina verk (olaglig fildelning är integritetskränkning av största mått), samtidigt som det i FRA-frågan krävs total integritet för internetanvändare.
Jag vill se resonemang som hänger samman om integritet på nätet. Men ingen av aktivisterna har kunnat prestera någon. Det är bara gap och skrik och intellektuellt ohederlig hållning.
(Andra intressanta bloggar om , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , )